16mars26

Chockuppgifter om utvisningarna till ökända fängelset: ”75 procent finns inte med”

2025 04 07

USA:s president Donald Trump har lovat att genomföra omfattande massutvisningar av illegala invandrare.

Politiken välkomnas av en stor del av USA:s väljare, som vill se en hårdare migrationspolitik.

Uppmärksammad video 

För några veckor sedan marknadsförde Trump sin hårdföra politik genom att publicera ett filmklipp på sina sociala medier. Videon påstods visa 238 venezuelanska gängmedlemmar som deporterades från USA till ett ökänt högsäkerhetsfängelse i El Salvador.

Deras fall har dock inte prövats rättsligt. När personerna befann sig i luften beordrade den federala domaren, James E Boasberg, att utvisningarna skulle stoppats.

Men det hjälpte föga. Flygplanen landade i El Salvador och fångarna transporterades till det ökända fängelset CECOT, som har kapacitet för 40 000 fångar.

Majoriteten inte dömda

Donald Trump reagerade kraftigt på försöket att stoppa utvisningarna.

– Om en president inte har rätt att kasta ut mördare och andra brottslingar ur vårt land för att en radikal vänstergalen domare vill ta på sig rollen som president, då har vårt land mycket stora problem och kommer att misslyckas! dundrade han på sin sociala medie-plattform Truth Social.

Nu kommer dock nya uppgifter som indikerar att majoriteten av personerna som utvisats till El Salvador inte är ”mördare och brottslingar”.

Hela 75 procent av migranterna är inte dömda för några brott överhuvudtaget, rapporterar CBS News.

Kanalens granskningsprogram ”60 Minutes” har inte kunnat hitta brottsregister för 75 procent av venezuelanerna som fängslats i El Salvador.

– Interna regeringsdokument och offentliga register indikerar att en överväldigande majoritet inte har några uppenbara brottsdomar eller ens brottsanklagelser mot sig, rapporterar kanalen.

En av de som utvisats är Hernandez Romero. Enligt hans advokat sökte Romero asyl i USA på grund av hotbilden mot honom i Venezuela som grundade sig i hans sexuella läggning och politiska åsikter. I USA jobbade han som makeupartist.

– Det är skrämmande att se. Han lever under de mest hemska förhållanden jag kan föreställa mig, säger advokaten Lindsay Toczylowski.

22 procent i registret

Granskningen visar att minst 22 procent av fångarna har begått brott i USA eller andra länder.

–  De flesta av brotten är icke-våldsbrott, såsom stöld, butiksstöld och intrång. Ett dussintals anklagas för allvarligare brott, inklusive mord, våldtäkt, misshandel och kidnappning, rapporterar CBS News.

Vita huset svarar

En talesperson för USA:s departement för inrikes säkerhet (Department of Homeland Security) har kommenterat uppgifterna.

Hon menar att Vita huset har bevis som kopplar personerna till det kriminella gänget Tren de Aragua.

Enligt talespersonen rör det sig om tatueringar och inlägg på sociala medier som kopplar männen till det ökända kriminella gänget. Vidare uppger hon att det finns ytterligare bevis som räknas som ”statshemligheter” och därmed inte kan presenteras.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen