Europa är starkt förknippat med demokratins framväxt och genomslag.

Men nu kommer chockerande uppgifter om hur Europas befolkningen egentligen ser på demokrati och diktatur.

Kan tänka sig införa diktatur

1 av 5 européer tycker att diktatur kan vara att föredra framför demokrati i vissa fall, visar en undersökning av opinionsinstitutet AboutPeople, rapporterar Politico.

22 procent av européerna svarar att diktatur kan vara deras föredragna alternativ i vissa fall, enligt undersökningen, som har gjorts på uppdrag av tankesmedjan Progressiva Lab i de fem länderna Grekland, Frankrike, Sverige, Storbritannien och Rumänien.

26 procent svarar också att de håller med om följande påstående: ”Om det fanns en kapabel och effektiv ledare i mitt land, skulle jag inte ha något emot om de begränsade demokratiska rättigheter och inte var ansvariga inför medborgarna för sina handlingar."

Bakom siffrorna finns ett missnöje med hur demokratin fungerar i praktiken, snarare än ett generellt avvisande av det demokratiska systemet, enligt rapporten.

– Undersökningen uttrycker medborgarnas missnöje med hur den fungerar, med tydliga anti-elit- och ”anti-etablissemangs”-drag, säger George Siakas, biträdande professor vid Demokritusuniversitetet i Thrakien i Grekland, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nigeria varnar sina invånare för Ryssland

”Sveriges institutioner utsätts”

Missnöjet med hur demokratin fungerar i praktiken är olika stort i de fem länderna som har deltagit i undersökningen.

I Sverige uttrycker 32 procent missnöje med hur demokratin fungerar i det egna landet, enligt tidningen. Det var den lägsta siffran bland de fem länderna.

I Grekland svarar hela 76 procent att de är missnöjda med hur demokratin fungerar i deras land.

Motsvarande siffra är 68 procent i Frankrike, 66 procent i Rumänien och 42 procent i Storbritannien.

Men skillnaderna mellan länderna är mindre tydliga nu jämfört med tidigare.

– Rika länder som Sverige ser sina demokratiska institutioner utsättas för press och medborgarnas förtroende för dem minska, säger Dimitris Papadimitriou, professor i statsvetenskap vid University of Manchester, till tidningen.

– Frankrike, och i mindre utsträckning Storbritannien, befinner sig i djup kris. Grekland verkar balansera obekvämt mellan en allmän förtroendekris för sina institutioner och en något diffus tro på demokratins ideal, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Arlas besked till hushållen - prisförändring i butikerna

Foto: Jacek Dylag

Text: Redaktionen

Ryssland riskerar ett oljelagerkaos.

Detta när exporten bromsar och lagringskapaciteten nästan är fylld, rapporterar Kyiv Post.

Ökad oljesvacka

Rysslands lagringskapacitet för olja börjar nå sin gräns samtidigt som exporten till utlandet, särskilt till Indien, minskat kraftigt.

Enligt data från Kpler och Rystad Energy har exporten av råolja från ryska hamnar minskat kraftigt, och ungefär 150 miljoner fat står nu fast på havet.

– Ryska oljeproducenter kan tvingas skära ned produktionen kraftigt under de kommande månaderna eftersom ökande press från Donald Trump och europeiska makter begränsar landets export samtidigt som lagren fylls upp, uppger Reuters.

LÄS MER: Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

Produktion kan minska

Med lagringsutrymmet nästan slut kan oljeproducenter bli tvungna att stänga ner brunnar.

Rystad Energy uppskattar att Ryssland kan tvingas minska produktionen med cirka 300 000 fat per dag under mars eller april.

Även Transnefts omfattande pipelinesystem, som kan lagra upp till 100 miljoner fat, erbjuder bara begränsad lindring och motsvarar cirka elva dagars produktion.

– Den ryska oljeproduktionen sjönk med 100 000 fat per dag i december och ytterligare 26 000 i januari, baserat på hemligstämplad regeringsdata, säger en källa till Bloomberg.

Fallande priser

Exportproblemen slår hårt mot Kremls budget.

Gazprombank uppskattar att oljebolagen förlorat omkring 33 miljarder dollar i exportintäkter på grund av logistiska problem och djupa rabatter – ibland nästan 30 dollar per fat.

Som följd har olje- och gasintäkterna rasat.

I januari föll statsinkomsterna från sektorn till 393 miljarder rubel – ungefär hälften av nivån ett år tidigare och den lägsta sedan COVID-19-pandemin.

Rapporten om att Rysslands oljelager snart är fullt och att exporten stagnerar kommer samtidigt som tecken på att Kina ökar sitt stöd för den ryska oljeindustrin och blir en allt viktigare kund för Moskva.

Kinas sjöburna leveranser kan komma att hjälpa Ryssland att mildra effekterna av de minskade exporterna till andra marknader och den ekonomiska press som Ryssland står inför.

LÄS MER: Flera ryska regioner under attack

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen