27 maj 26

CHOCKSIFFRAN: Så mycket har svenska hushåll förlorat

2023 07 03

Den stigande räntan och den höga inflationen pressar svenskarnas ekonomi.

Men att slå fast vad det ekonomiska läget faktiskt har kostat hushållen har varit svårt.

Fram tills nu.

Enligt nya beräkningar från Statistiska centralbyrån, SCB, kan det röra sig om över 100 miljarder kronor i minskat sparande bara under förra året.

– Det beräknas ha kostat hushållen totalt 108 miljarder kronor under förra året.

– Inflationen ligger bakom merparten, 92 miljarder kronor, medan de högre räntorna kostade 16 miljarder kronor, säger Karl-Johan Bergström, analytiker på SCB.

I den nya rapporten ”Vad kostar inflations- och räntechocken hushållen i kronor?” har han räknat ut inflationens prislapp för Sveriges hushåll.

Lönerna sackar efter

Karl-Johan Bergström förklarar den höga siffran med att inflationen ökade mer än inkomsterna i form av exempelvis löner och pensioner.

–  Prislappen för inflationen blir stor när utvecklingen för utgifterna är större än för inkomsterna, säger SCB:s analytiker. 

Fakta: SCB:s rapport

- Beräkningarna i rapporten bygger på en modell med fyra scenarier där individers köpbeteende och sparande ser olika ut när priserna stiger.

- Oaktat scenario blev relationen mellan prisutvecklingen och sparandeminskningen densamma – vilket möjliggör en beräkning av inflationens totalkostnad för alla hushåll med hjälp av SCB:s statistik om sektorräkenskaper.

- Prislappen för stigande räntor har räknats ut med hjälp av statistik om hushållens räntekostnader, där nya lån för 2022 rensats bort.

- Efter skatteavdrag och rensat för nya lån landade kostnaden för de högre räntorna på 16 miljarder kronor.

Källa: SCB

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Då måste du kontakta banken direkt – när du får Swish

2026 07 26

Swish förenklar livet för många, men används också i kriminella syften.

Swish har blivit oerhört populärt bland svenskarna.

8,8 miljoner använder betaltjänsten – och i maj månad genomfördes totalt 107 miljoner betalningar via tjänsten.

Men samtidigt uppmärksammas nu ett mer besvärande fenomen.

Vissa försöker få andra att ta emot swishbetalningar och be dem ta ut kontanter för att tvätta pengar.

“Mattias” drabbad

Den 53-åriga Stockholmsbon Mattias, som egentligen heter något annat, är en av dem som drabbats.

Inför en fotbollsmatch skulle han träffa några vänner på Södermalm, när två unga män kom fram till honom.

– En av dem hoppar ut ur bilen och frågar om jag kan hjälpa honom med en grej. Han säger att han behöver pengar för att gå och klippa sig, men att hans bankkort inte fungerar, säger han till SvD.

Sade nej

Killen som kom fram ville swisha en summa till Mattias, som han sedan skulle ta ut i kontanter.

Mattias hade hört talas om att kriminella tvättar pengar via swish, och sade därför nej.

Om han hade sagt ja kunde han ha gjort sig skyldig till penningtvättsbrott.

Towe Hägg vid Stockholmspolisen berättar att man bör ta kontakt med banken direkt om en oväntad swishbetalning dyker upp på kontot.

Att låna ut sitt bankkonto till pengatvätt är nämligen brottsligt även om man inte har uppsåt.

– Tar man emot pengar, eller förmedlar dem vidare, måste man vara säker på var de kommer ifrån, säger Hägg.

Läs mer: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Då blir man penningmålvakt

En penningmålvakt är någon som tar emot pengar på sitt konto och skickar dem vidare, ofta på uppmaning av någon annan. 

– Det kan låta harmlöst men handlar ofta om pengar från kriminell verksamhet, förklarar Swish.

– Syftet är att göra det svårare att se var pengarna kommer ifrån, eftersom de passerar flera olika konton.

Var uppmärksam

Swish uppmanar svenskarna att vara uppmärksam på om:

- Du får pengar du inte förväntat dig.

- Någon ber dig föra vidare pengar.

- Du erbjuds ersättning för att ta emot eller föra vidare pengar – ofta med argument som att det är “enkelt” eller “snabba pengar”.

Läs mer: Matpriserna kan rusa – varnar för ny prischock

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


25 juli 2026

Ny sedel på väg – väljer mellan två motiv

2026 07 25

Eurosedlarna kommer göras om.

Framöver kommer pengarna som används i många länder i Europa inte ha samma utseende som idag.

Sedlarna ska göras om och den Europeiska centralbanken har nu presenterat tio olika designförslag för de nya motiven.

Förslagen kan ses i länken längst ner i texten.

Genom att följa länken kan också allmänheten rösta på vilken design de gillar bäst.

Två olika teman på motiven

Motiven är indelade i två olika teman.

Antingen kommer de nya sedlarna följa temat europeisk kultur, eller temat floder och fåglar.

Motiven har tagits fram av konstnärer och skulptörer i Europa.

– Centralbanken gav riktlinjer för utformningen, men de framtagna förslagen är helt och hållet formgivarnas egna kreativa tolkning, framhåller den Europeiska centralbanken.

– Utformningen berättar en enkel historia: Europa är en plats med gemensam kultur.

Finsk formgivare

En av formgivarna bakom de tio förslagen är finske Ville Tietäväinen, rapporterar Yle.

Hans förslag ingår under temat floder och fåglar.

– Jag har känt mig overklig ända sedan jag fick delta i tävlingen, säger han till tidningen.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Rösta fram till september

Europas invånare kan nu rösta på sin favorit. Det går att göra fram till den 21 september.

Sedan kommer den Europeiska centralbankens styrande råd fatta ett slutgiltigt beslut. Under den avslutande delen av 2026 väntas vinnaren tillkännages.

Däremot kommer det ta flera år innan de nya sedlarna är redo att börja användas runt om i Europa.

– Varje sedel känns direkt igen genom sin dominerande färg och sitt centrala motiv, som var och en visar en personlighet, vars liv och arbete förenar européer genom århundradena, beskriver den Europeiska centralbanken.

– På baksidan finns dels en karta över Europa, och över kartan visas stjärnbilder som har väglett resande genom tiderna, dels en nutida scen från den plats som sedeln avbildar.

Se förslagen och rösta här.

LÄS MER: Missiler har slagit ner i Ryssland

Foto: Christian Dubovan

Text: Redaktionen