12 augusti 26

CHOCKSIFFRAN: Så mycket har svenska hushåll förlorat

2023 07 03

Den stigande räntan och den höga inflationen pressar svenskarnas ekonomi.

Men att slå fast vad det ekonomiska läget faktiskt har kostat hushållen har varit svårt.

Fram tills nu.

Enligt nya beräkningar från Statistiska centralbyrån, SCB, kan det röra sig om över 100 miljarder kronor i minskat sparande bara under förra året.

– Det beräknas ha kostat hushållen totalt 108 miljarder kronor under förra året.

– Inflationen ligger bakom merparten, 92 miljarder kronor, medan de högre räntorna kostade 16 miljarder kronor, säger Karl-Johan Bergström, analytiker på SCB.

I den nya rapporten ”Vad kostar inflations- och räntechocken hushållen i kronor?” har han räknat ut inflationens prislapp för Sveriges hushåll.

Lönerna sackar efter

Karl-Johan Bergström förklarar den höga siffran med att inflationen ökade mer än inkomsterna i form av exempelvis löner och pensioner.

–  Prislappen för inflationen blir stor när utvecklingen för utgifterna är större än för inkomsterna, säger SCB:s analytiker. 

Fakta: SCB:s rapport

- Beräkningarna i rapporten bygger på en modell med fyra scenarier där individers köpbeteende och sparande ser olika ut när priserna stiger.

- Oaktat scenario blev relationen mellan prisutvecklingen och sparandeminskningen densamma – vilket möjliggör en beräkning av inflationens totalkostnad för alla hushåll med hjälp av SCB:s statistik om sektorräkenskaper.

- Prislappen för stigande räntor har räknats ut med hjälp av statistik om hushållens räntekostnader, där nya lån för 2022 rensats bort.

- Efter skatteavdrag och rensat för nya lån landade kostnaden för de högre räntorna på 16 miljarder kronor.

Källa: SCB

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


30 augusti 2026

Stubb säker – kommer skaka under Putins fötter

2026 08 30

Alexander Stubb uttalar sig nu om säkerhetsläget.

Under den senaste tiden har flera rapporter kommit som tyder på att Ryssland är på väg att mobilisera nyrekryter.

Så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027.

Samtidigt har oro uttryckts gällande att Putin skulle kunna öppna en ny front mot ett Natoland.

Finlands president Alexander Stubb tror inte alls på det – och han säger samtidigt att Putin kan ha stora inhemska konsekvenser att vänta.

Kan skaka

Europa måste förbereda sig militärt, säger Stubb.

Men han tror inte på någon rysk attack mot Nato, rapporterar Kyiv Independent.

– För närvarande är Rysslands alternativ för eskalering ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och jag tror att en mobilisering skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, säger Stubb.

“Indikation”

Fler än hundra tusen ryssar har enligt uppgifter flytt till Georgien på grund av uppgifterna om en stundande mobilisering.

Men det skulle kunna få marken under Putins fötter att skaka.

Trots det ser även Stubb tecken på att det kan vara på gång.

– Om man tittar på de lagar de nu inför – som i princip handlar om att stänga gränser och begränsa rörligheten – så är det en indikation på det, säger han.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Ekonomen kommenterar

Det opopulära kriget fortsätter, ryska oljeraffinaderier och lager sprängs av ukrainska drönare och ekonomin utmanas.

Den ryska toppekonomen Sergei Guriev säger att Putin får det allt svårare att dölja problemen.

– Putin måste nu säga ”ja, vi har träffar och nedslag och explosioner, men allt är under kontroll” – det är mycket kostsamt för honom, säger Guriev enligt Newsweek.

“Svårt att dölja”

Guriev, som tidigare rådgivit Dmitrij Medvedev, ser det som ett tecken att Putin faktiskt är ute och medger problem i ekonomin.

– Det här är väldigt svårt att dölja nu. Statsmedia rapporterar inte så mycket som man kan tro om alla de där problemen, men Putin måste redan tala om det här. 

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office resp N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 aug 26

Dubbelattack mot Ryssland

2026 08 30

Ukraina har slagit till mot Krasnodar och utanför St. Petersburg.

Tidigt på söndagsmorgonen kommer uppgifter om att ukrainska drönare har slagit ner på flera håll runt om i Ryssland.

Bland annat har Krasnodar och ett område utanför St. Petersburg attackerats.

Utanför Rysslands näst största stad är det ett av Rysslands största oljeraffinaderier som fått besök av drönare, medan det i Krasnodar är en flygbas som har träffats, rapporterar Kyiv Independent.

Dubbelattack

Ett av Rysslands största oljeraffinaderier, Kirishi Petroleum Organic Synthesis-anläggningen, även känd som Kinef-fabriken, har satts i brand efter att ha träffats av ukrainska styrkor utanför St. Petersburg.

Anläggningen omfattas av västliga sanktioner mot Ryssland som införts av Ukrainas allierade, däribland åtgärder som vidtagits av USA. 

Guvernör Aleksandr Drozdenko säger att "en drönarkrasch har rapporterats i närheten av ett raffinaderi i Kirishi-distriktet, vilket resulterat i en brand", samtidigt som 62 drönare sköts ner över regionen. 

Även flygbas

Samtidigt har en flygbas i staden Yeysk i Krasnodar oblast attackerats.

Personer som såg attacken vittnar om kraftfulla explosioner.

Explosionerna ska ha hörts under en längre tid.

Det är emellertid oklart exakt var det är som har träffats.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Tvingas köpa flygbränsle

Uppgifter kommer nu om att Ryssland tvingas importera flygbränsle på grund av Kyjivs attacker mot landets oljeraffinaderier.

– Ryssland tvingas importera flygbränsle av typen Jet A-1 efter en kraftig nedgång i den inhemska produktionen till följd av ihållande ukrainska attacker mot landets oljeraffinaderier, rapporterar RBC Ukraine.

Sydkorea och Egypten

Kreml ska bland annat ha importerat flygbränslet från Asien.

– Militära underrättelsetjänster har slagit fast att tre tankfartyg från Rysslands skuggflotta redan har levererat 70 000 ton Jet A-1-bränsle från Sydkorea och Egypten till hamnarna i Sankt Petersburg och Vladivostok.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Foto: A. Wilson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen