Höga elpriser efter en kall vinter har fått många svenskar att få en chockräkning i februari.

För en del hushåll har räkningen till och med fördubblats, rapporterar TV4.

Elfakturor sticker iväg

Boende i norra Sverige, där elproduktionen normalt är stark, har reagerat kraftigt på den senaste elräkningen.

Februari gick till historien som den kallaste månaden i Sverige på 16 år, något som gjort många fakturor betydligt dyrare än tidigare månader.

I flera fall har svenskar fått betala dubbelt så mycket som tidigare vintrar.

– Elräkningen har blivit dubbelt så dyr. Sista räkningen var på 8 000 kronor och den brukar vara på 4 000 kronor max. Ja, det är ju förjäkligt helt enkelt, säger Niklas Wågman, villaägare i Jokkmokk, till TV4.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Kraftig prisökning

Jämfört med januari månad har elpriserna ökat markant.

Enligt statistik från Statistiska centralbyrån steg elpriserna med nästan 21 procent i februari, vilket är den största uppgången på över ett år.

Detta har gjort att fler hushåll redan känner av kraftigt ökade kostnader från en månad till en annan.

I norra Sverige har protester och eluppror startats där boende menar att den nuvarande prisbilden är orättvis – särskilt i områden med kallt klimat där elbehovet är stort.

– Händer ingenting så får vi väl åka till Stockholm och bara rekapitulera oss i en låda utanför riksdagen, säger Anna Hövenmark, initiativtagare till elupproret, till TV4.

Rekordhöga priser

Redan i januari låg elpriserna på exceptionellt höga nivåer på många håll i landet.

Elföretaget Eon rapporterade då att kundsamtalen om extremt höga räkningar var betydligt fler än normalt  efter januarifakturorna, där många hushåll fick rejäla kostnadsökningar jämfört med tidigare vintrar.

– När fakturorna kom så skulle jag säga att det var en 30-procentig uppgång, så betydligt fler, sade Mikael Bladh, chef för fakturering och betalning på Eon till SR, vid tillfället.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: ACWells

Text: Redaktionen

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen