Chockerande smäll för hushåll med solceller

2023 06 07

Nya regler skakar om privata solcellsanvändare.

Allt fler väljer att installera solceller.

En stark motivator har varit att på sikt minska på elräkningen genom att producera egen el – och att sälja överskottet.

Men nu drabbas mikroproducenter av ett oväntat bakslag.

"Aldrig hört talas om"

En nätavgift kommer att införas på just försäljning av elöverskott.

Och det skapar kraftig oro bland användare av solceller, rapporterar SVT Småland idag under onsdagen.

– Det hade jag aldrig hört talas om och det kan ju rubba hela kalkylen. Det kommer plötsligt och det hela känns som ett bedrägeri faktiskt, säger Jens Fellke från Vimmerby, en av landets många mikroproducenter av solel, till tv-kanalen.

Planer om att bygga ut solcelsskapaciteten läggs nu på is av Jens Fellke, som uttrycker att det känns som en “bestraffning”.

"Snedvriden konkurrens"

Bakgrunden till förändringen är att avgiftsbefrielsen inte rimmar med EU:s elmarknadsförordning.

Det är åtminstone den slutsats som Energimarknadsinspektionen, Ei, har dragit.

– Den säger att de som använder en service också ska betala för den, annars uppstår en snedvriden konkurrens på marknaden, förklarar Ei:s avdelningschef för teknisk analys, Carl Johan Wallnerström, för SVT.

På villataken

Solceller på villatak återfinns bland alla de exempel på anläggningar som inte längre kommer att omfattas av en rabatterad eller slopad solcellsanläggning.

Det bekräftar Ei i ett pressmeddelande.

– När reducerade nätavgiften inte längre ska tillämpas kommer ägaren av dessa produktionsanläggningar att få en höjd nätavgift, meddelar myndigheten.

Handlar om tusenlappar

Det nya beslutet innebär att mindre elproducenter med solcellspaneler på taket får högre månadskostnader.

Exakt hur stor summan blir är svårt att svara på, men det går att göra generella uppskattningar.

–  I storleksordningen några hundralappar upp till någon eller några tusenlappar per år, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, till Svenska Dagbladet.

Ingen rabatt

I och med att elmarknadsförordningen prioriteras försvinner rabatten på solcellsel.

– Ei:s bedömning är att bestämmelserna i ellagen inte får tillämpas i strid med elmarknadsförordningen. Nätägare ska därför inte längre reducera nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar, säger Carl Johan Wallnerström till myndighetens hemsida.

Foto: V. Solar resp S. EMEA

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen