Chocken: förlorad by är tillbaka – försvann på 1970-talet

2024 09 04

Historien påminner nästan om den mytomspunna berättelsen om den försvunna ön Atlantis.

I slutet av 1970-talet sjönk den grekiska byn Kallio.

För att säkerställa vattenförsörjningen till Aten lät man översvämma byn i en konstgjord sjö som därmed bokstavligen lades under vatten.

Omkring 80 byggnader, inklusive en kyrka och en grundskola, offrades för reservoaren och många människor tvingades flytta därifrån.

Nu har byn dykt upp över ytan igen, rapporterar The Guardian.

– Det är en mardrömslik situation, säger Apostolos Gerodimos, talesperson för samhället, till tidningen.

Se bilder längst ned i artikeln.

Byggnader börjar synas

Anledningen till att byn dykt upp igen är värmebölja, brist på nederbörd och följaktligen svår torka i Grekland.

– Ju mer vattennivåerna sjunker, desto fler byggnader som då var under vatten återuppstår. Om det inte regnar i vinter kommer problemet att bli mycket värre, säger Apostolos Gerodimos.

På bilder syns hur konturerna av stenbyggnaden som en gång utgjorde byns skola börjar visa sig över ytan.

Enligt Kostas Koutsumbas, vice borgmästare i Kallio, har vattennivån sjunkit 40 meter bara i år.

– Vi har inte sett något liknande sedan 1993. Det kommer att bli mer akut än då om saker och ting inte förbättras, säger han till The Guardian.

Stort problem

Grekland är ett av flera länder i Sydeuropa som lidit av återkommande värmeböljor de senaste åren.

Nya värmerekord slogs samtliga tre månader den här sommaren.

Av den anledningen har vattenbrist blivit ett stort problem för den populära turistdestinationen.

Särskilt drabbade är de turistöar som omger fastlandet.

Liknande problem finns i bland annat Spanien, där kranvattnet nyligen blev odrickbart i flera städer längs turistregionen Costa Blanca.

Detta eftersom salthalten ökar när vattennivåerna sjunker.

Som en följd av vattenbristen har myndigheterna bland annat infört förbud mot att vattna i trädgården, tvätta bilen och fylla simbassänger.

– Vi är redan på väg in i en klimatkris, säger Joan Sala från miljögruppen Accio Ecologista-Agro till Reuters.

Se bilderna här

Se de nytagna bilderna från Kallia genom att klicka här (länk till The Guardian).

Arkivfoto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen