Chockbesked för Sveriges vinter

2025 12 21

Svenska vintrar kommer inte se ut som förr.

De vita vintrarna som svenskarna var vana vid för några decennier sedan blir alltmer sällsynta.

Enligt färsk statistik från SMHI förväntas vintern försvinna helt på flera håll i landet, rapporterar DN.

Snabb förändring

December 2025 blev ovanligt varm – under månadens första halva var temperaturen över stora delar av Sverige 7–8 grader högre än normalt.

Men årets milda vinter är långt ifrån unik.

DN har gått igenom statistik från SMHI och rapporter från flera myndigheter, för att kartlägga förändringarna i de svenska vintrarna.

På bara några decennier har vintrarna förändrats i grunden.

De snötäckta, vita vintrar som svenskarna var vana vid har i stora delar av landet ersatts av grått och blött väder.

– De vita vintrarna väntas bli försvinnande få i södra Sverige framöver. Frågan är bara hur mycket klimatet förändras och hur snabbt det går, säger Charlotta Eriksson, klimatolog vid SMHI, till DN.

Enligt SMHI:s statistik har antalet dygn under noll grader, så kallade isdygn, minskat med flera veckor sedan 1980-talet.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Fler extrema väder

Även isläggningen på insjöar har minskat kraftigt, och säsongen 2019/2020 passerade helt utan någon isläggning i södra Sverige.

Klimatförändringarna leder till blötare vintrar och fler extrema väderfenomen, som snökanoner, där mycket kall luft strömmar ut över öppet vatten och ger kraftigt snöfall.

Snökanoner har blivit vanligast längs Östersjökusten, men kan även uppstå över Vättern och Vänern.

– Det har skett en mycket snabb förändring och den väntas fortsätta. Det är en väldigt tydlig klimateffekt, säger Charlotta Eriksson.

Skidanläggningar drabbas

Skidåkningen i södra Sverige har drabbats hårt – medeltemperaturen väntas stiga med 2–2,5 grader och snötäcket minska med 25–40 procent, enligt Skistars årsrapport.

Flera skidanläggningar i Dalarna har öppnat, men på många håll i området har det inte kommit mycket snö.

– Tidvis kan det komma snö, men det väntas också regn och temperaturen envisas att ligga på plussidan, säger meteorologen Marcus Sjöstedt, till SVT.

LÄS MER: Kristersson går ut med varning – om bensinbilar

Foto: Alexandr

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen