Chockbesked för Putinregimen – ”logiken är oacceptabel”

2023 11 09

– Vi blev verkligen chockade över att få höra det uttalandet.

Det säger Maria Zakharova, talesperson för Putinregimens utrikesdepartement.

Kommentaren kommer ett par dagar efter att den israeliska ambassadören kommit med dåliga nyheter för Ryssland, rapporterar AFP.

"Oacceptabelt"

Mellan 500 och 600 personer lämnar Gaza varje dag.

7 000 står i kö för att bli evakuerade.

Situationen gör att det kan komma att dröja uppemot två veckor innan ryska medborgare kan föras ut från Gaza, enligt det besked som Israel gett till Moskva.

Det var inte det besked som Ryssland hade förväntat sig att få höra.

– Denna logik är oacceptabel, säger Maria Zakharhova enligt nyhetsbyrån.

Ingen evakuering

Tidigare i veckan uppgav ryska statliga medier att över 500 ryska medborgare väntar på att få bli evakuerade från konfliktens centrum.

Ryssland hade planerat att en evakuering skulle sättas igång omgående.

Enligt Maria Zakharova har man följt “alla begärda procedurer" när man lämnat in evakueringslistorna till den ryska diplomatiska avdelningen i Palestina.

Men än så länge har det inte bekräftats att någon ryss lämnat Gaza sedan dess att gränsen till Egypten öppnades den 1 november för att låta strandade utländska medborgare lämna.

500 svenskar vill lämna

Hittills har bland annat USA, Frankrike, Storbritannien och Kanada börjat evakuera sina medborgare från Gaza, enligt AFP.

Omkring 500 svenska medborgare eller personer med uppehållstillstånd som befinner sig i Gaza har bett om hjälp från UD att få lämna och komma till säker mark.

Inledningsvis var regeringens besked att det inte gick att evakuera svenskar från palestinska områden.

Tidigare i veckan meddelade dock UD att svenska medborgare ska kunna få lämna inom en snar framtid.

– Tyvärr kan vi inte räkna med att alla kommer att kunna lämna Gaza, säger Svante Liljegren till Sveriges Radio.

Han är chef för konsulära enheten på UD.

Evakueringen av svenskar kommer att ske i olika omgångar.

– Vi har, som vi sagt tidigare, inga som helst möjligheter att hjälpa svenskarna inne i Gaza mer än med den information som vi kanaliserar ut, säger Svante Liljegren.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen