CHOCKBESKED: 35 000 svenskar kan förlora jobbet

2026 05 05

Det säger Runar Brännlund, professor emeritus i Nationalekonomi vid Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE) vid Umeå Universitet.

Tillsammans med Tomas Thuresson, skoglig doktor och skogsutredare på Zephyr Skogskonsult, har han skrivit en ny nationell konsekvensanalys av effekterna av EU: förslag om minskat skogsbruk.

Enligt analysen kommer de nya regleringarna att slå hårt mot Sveriges ekonomi och svenskt skogsbruk.

Experterna uppger att förslagen kommer att leda till lägre produktion och färre jobb.

Hela 35 000 jobb kan gå förlorade. Dessutom fastslår analysen att klimatvinsten kommer att vara obetydlig.

– Att begränsa det svenska skogsbruket är en kostsam illusion som i praktiken leder till sämre ekonomi, färre jobb och ett svagare klimatbidrag. För mig är det en uppenbart dyr och dålig väg som i praktiken bara försvårar omställningen från fossilt till förnybart, säger Tomas Thuresson.

Ska öka kraftigt

EU:s nya klimatkrav på skogsbruket handlar om hur mycket koldioxid skogarna ska binda. Unionen vill att kolupptagen ska öka kraftigt, exempelvis genom minskad av avverkning av skog.

Naturskyddsföreningen ställer sig positivt till de skärpta kraven.

– Den svenska skogsindustrin avverkar mest unga, smala träd som till största delen används till engångsprodukter. Så mycket som tre fjärdedelar av det kol som lagras i träden är därför snabbt tillbaka i atmosfären igen, framhåller miljöorganisationen i ett uttalande.

LÄS MER: Här behövs mer personal – 50 000 kronor i lön

Stora nedgångar

Analysen från de svenska forskarna varnar dock för att EU:s skärpta klimatkrav kan få långtgående effekter för svenskt skogsbruk.

I rapporten påpekas det bland annat att:

- En avverkningsminskning på 15 procent leder till motsvarande tapp i produktion och ekonomiskt värde.

- I scenarier med ”closer to nature”-skogsbruk (där hälften av den brukade skogen sköts med hyggesfria metoder) faller avverkningen momentant med 25–30 procent och tillgången på sågtimmer med 30–40 procent under flera decennier, vilket motsvarar 25 000–35 000 förlorade arbetstillfällen och en minskning av förädlingsvärdet med 25–35 procent. Den minskade avverkningen i detta scenario ökar kolinlagringen i skogen enbart kortsiktigt. På längre sikt avtar tillväxten och därmed skogens kolinlagring och kolinlagring i produkter. Beaktas även substitutionseffekten blir den totala klimatnyttan lägre.

- Minskad produktion i Sverige leder till koldioxidläckage, då konsumtionen kvarstår och i stället flyttar till länder med högre utsläpp.

- Den samhällsekonomiska kostnaden för avsättningar är dubbelt så hög som kostnaden för inlösen av mark.

- Skogsbiomassa står för nästan 40 procent av svensk energianvändning. Minskad tillgång på skoglig råvara skulle särskilt drabba fjärrvärmen i bland annat Stockholm.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Skatt kan sänkas – gynnar 4 miljoner svenskar 

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen