CHOCKBESKED: 35 000 svenskar kan förlora jobbet

2026 05 05

– Det är politik som hotar upp till 35 000 jobb.

Det säger Runar Brännlund, professor emeritus i Nationalekonomi vid Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE) vid Umeå Universitet.

Tillsammans med Tomas Thuresson, skoglig doktor och skogsutredare på Zephyr Skogskonsult, har han skrivit en ny nationell konsekvensanalys av effekterna av EU: förslag om minskat skogsbruk.

Enligt analysen kommer de nya regleringarna att slå hårt mot Sveriges ekonomi och svenskt skogsbruk.

Experterna uppger att förslagen kommer att leda till lägre produktion och färre jobb.

Hela 35 000 jobb kan gå förlorade. Dessutom fastslår analysen att klimatvinsten kommer att vara obetydlig.

– Att begränsa det svenska skogsbruket är en kostsam illusion som i praktiken leder till sämre ekonomi, färre jobb och ett svagare klimatbidrag. För mig är det en uppenbart dyr och dålig väg som i praktiken bara försvårar omställningen från fossilt till förnybart, säger Tomas Thuresson.

Ska öka kraftigt

EU:s nya klimatkrav på skogsbruket handlar om hur mycket koldioxid skogarna ska binda. Unionen vill att kolupptagen ska öka kraftigt, exempelvis genom minskad av avverkning av skog.

Naturskyddsföreningen ställer sig positivt till de skärpta kraven.

– Den svenska skogsindustrin avverkar mest unga, smala träd som till största delen används till engångsprodukter. Så mycket som tre fjärdedelar av det kol som lagras i träden är därför snabbt tillbaka i atmosfären igen, framhåller miljöorganisationen i ett uttalande.

LÄS MER: Här behövs mer personal – 50 000 kronor i lön

Stora nedgångar

Analysen från de svenska forskarna varnar dock för att EU:s skärpta klimatkrav kan få långtgående effekter för svenskt skogsbruk.

I rapporten påpekas det bland annat att:

- En avverkningsminskning på 15 procent leder till motsvarande tapp i produktion och ekonomiskt värde.

- I scenarier med ”closer to nature”-skogsbruk (där hälften av den brukade skogen sköts med hyggesfria metoder) faller avverkningen momentant med 25–30 procent och tillgången på sågtimmer med 30–40 procent under flera decennier, vilket motsvarar 25 000–35 000 förlorade arbetstillfällen och en minskning av förädlingsvärdet med 25–35 procent. Den minskade avverkningen i detta scenario ökar kolinlagringen i skogen enbart kortsiktigt. På längre sikt avtar tillväxten och därmed skogens kolinlagring och kolinlagring i produkter. Beaktas även substitutionseffekten blir den totala klimatnyttan lägre.

- Minskad produktion i Sverige leder till koldioxidläckage, då konsumtionen kvarstår och i stället flyttar till länder med högre utsläpp.

- Den samhällsekonomiska kostnaden för avsättningar är dubbelt så hög som kostnaden för inlösen av mark.

- Skogsbiomassa står för nästan 40 procent av svensk energianvändning. Minskad tillgång på skoglig råvara skulle särskilt drabba fjärrvärmen i bland annat Stockholm.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Skatt kan sänkas – gynnar 4 miljoner svenskar

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen