Chock för svenska elkonsumenter – priset rusar

2022 12 11

Under måndagen stiger elpriset kraftigt.

Måndagen är den första hela vardagen som reaktor 3 i Oskarshamn är avstängd.

Då kommer elpriset sticka i höjden ordentligt, rapporterar Aftonbladet.

En kilowattimme kommer att kosta följande enligt siffror från elbörsen Nordpool:

Elområde 1: 3,15 kronor

Elområde 2: 3,15 kronor

Elområde 3: 4,54 kronor

Elområde 4: 4,56 kronor

Elstöd kommer

Svenska hushåll plågas av de extrema elpriserna och regeringen har utlovat ett elstöd som kompensation.

Pengarna väntas komma under februari nästa år och men regeringen har flaggat för att det kan ta längre tid, uppger SVT.

– Vi kommer hantera utbetalningen i två led. Första steget blir till hushållen, andra blir till företagen. Försäkringskassan kommer göra utbetalningarna som ska ske per automatik, säger energi-och näringsminister Ebba Busch (KD).

Stora problem

En av orsakerna till de stigande priserna på el är Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Under kriget har Ryssland strypt åt tillförseln av gas till Europa.

Samtidigt har kärnkraftverk stängts ner i bland annat Frankrike och Sverige har stora inhemska problem med kärnkraften.

Flera löften

Under valrörelsen gjorde högerpartierna löften om ett högkostnadsskydd för elen och sänkta drivmedelspriser.

Regeringen har kritiserats för tiden det tar att betala ut elstödet såväl som den summa det innebär.

– Vi har en situation där Sverige nedmonterat sitt elsystem. Det är lite grann den typ av återuppbyggnadsfas som Göran Persson satt i 1994, fast med elsystemet, har Busch sagt till SVT.

Dyraste på månader

De nya uppgifterna om stigande elpriser är det dyraste i södra halvan av Sverige (elområde 3 och 4) på flera månader.

– Det är det högsta priset sedan månadsskiftet augusti-september. Det var då gaspriserna rusade och det blev dyrt överallt, säger Måns Skytt elprisexpert på Tibber.

Orsaken till att reaktor 3 i Oskarshamn är avstängd är ett planerat underhåll mellan 9 och 18 december.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen