Chefsveterinär: många hundar riskerar insjukna kommande veckor

2023 12 11

Snön och kylan orsakar glashala vägar på flera håll i Sverige.

Även trottoarer och promenadstigar påverkas – och de flesta kommuner genomför återkommande halkbekämpning för att säkra vägarna för trafik och fotgängare.

Men människans bästa vän hamnar i kläm.

Den här tiden på året insjuknar mängder med hundar på grund av inflammationer – som uppstår på grund av halkbekämpningsmedlet som används.

– Man använder numera krossgrus. Det innebär att det är lite skarpare, kommer det in mellan trampdynorna och tårna så nöter det, säger chefsveterinären Ulf Axelsson från Evidensia till Sveriges Radio.

Svamp och bakterieinfektioner

Ofta används dessutom salt, men det fräter på trampdynorna.

Många hundar hoppar desperat fram på tre ben när de hamnar på en väg eller trottoar och saltet bränner in i tassarna.

Dessutom torkas tassarna ut och det är då faran för att bli sjuk uppstår – bland annat kan det orsaka svamp och andra bakterieinfektioner.

– Det blir små inflammationer mellan tårna och det ser vi mer under den här årstiden, säger Ulf Axelsson.

Raserna som drabbas värst

Irritationen som uppstår när hunden vill slicka rent sina tassar från saltet går dock att förebygga med salva inför promenader.

– Det kan skapa problem med infektioner och fara farligt för hunden om den får i sig för mycket salt, framhåller Evidensia på sin hemsida.

Framför allt är det raser med mindre päls i tassen som har störst risk att drabbas av sårskador.

"Som att häll salt i armhålan"

Anledningen till att trampdynorna är så utsatta är att de innehåller porer, på samma sätt som våra armhålor.

När hunden går ut med varma tassar smälter snön på tassarna vilket gör att saltet leds in i porerna – och när fettet försvinner spricker huden.

– Det är ungefär som om vi skulle vara lite varma och sen hälla salt i armhålorna, har hundpsykologen Charlotte Swanstein sagt vid ett tidigare tillfälle till Helsingborgs Dagblad.

Foto: B. Kannan

Text: Redaktionen

Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

LARMET: ”Importen av el ökar dramatiskt” – flaggar för akutläge

2025 03 21

Det skriver Ellevio i sin nya rapport ”Effektrapporten 2025”.

Elbolaget flaggar för att Sveriges förmåga att producera el i varje given stund kommer att minska markant till 2035. Det leder i sin tur till ett ökat importbehov av el, vilket gör Sverige mer beroende av el från Europa och europeiska elpriser.

– Systemförnyelsen som krävs för att säkra svensk elförsörjning och konkurrenskraft är större än vad debatten speglar, säger Ellevios vd Johan Lindehag i en kommentar till rapporten.

Flaggar för kris

Nu varnar Ellevio för att ett akut läge kan uppstå på grund av det ökade importbehovet.

Enligt elbolaget riskerar Sverige att drabbas av elbrist.

– Importen av el ökar dramatiskt i framtiden.  Om grannländerna saknar överskott när behoven i Sverige uppstår kan det uppstå elbrist, framhåller Ellevio. 

Effektbehovet fördubblas

Sveriges elbehov väntas öka ordentligt de kommande åren med anledning av den pågående elektrifieringen av industri och transport. I rapporten fastslår Ellevio att effektbehovet nästan kommer dubbleras inom 20 år – från 25 000 MW (2025) till 41 000 MW (2045). 

– Den kraftiga ökningen innebär stora utmaningar. Elinfrastrukturen måste anpassas för att möta en nära nog fördubbling av elsystemet, säger Lindehag.

Samtidigt ökar osäkerheten i elsystemet.

En mer väderberoende elproduktion gör tillförseln mer varierande, uppger Ellevio som konstaterar att vind och sol kommer står för hälften av elproduktionen år 2045.

– Rustade och utbyggda elnät på alla nivåer är avgörande för att möta utvecklingen. För att hålla takten är det viktigt att projekt som antingen befinner sig i tillståndsprocesser, har börjat projekteras eller börjat byggas faktiskt också genomförs, framhåller Johan Lindehag.

Tre åtgärder

Enligt Ellevio finns det tre nycklar för att möta de framtida elbehoven:

1. Skapa långsiktiga marknadsförutsättningar för elproduktion och en rimlig nätreglering för att möjliggöra investeringar. 
2. Stärk samordningen och tydliggör rollerna inom energisystemet. 
3. Röj hinder för mer elnät, elproduktion och flexibilitet.  

Foto: Thomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen