Chefsekonom: Befarar skattesmäll för svenska folket

2023 12 16

Det kan bli allt fler skattehöjningar på grund av det tuffa läget bland Sveriges regioner.

Statistiska centralbyrån har publicerat den nya kommunala skattesatsen som gäller nästa år.

Den genomsnittliga kommunalskatten ökar med 13 öre till 32,37 kronor.

Samtidigt går nu chefsekonomen Annika Wallenskog, som är verksam vid SKR, ut med en varning för ytterligare höjningar framöver.

Det rapporterar SVT.

Är under press

Wallenskog förklarar att den senaste höjningen, som publicerades under gårdagen, kommer på grund av att kommunerna känner sig pressade.

– Det är ett väldigt tufft läge för kommuner och regioner och det innebär ju att en del har känt sig tvingade att höja skattesatsen för att få ihop ekonomin, säger hon.

Lär fortsätta höja

Vidare säger hon att kommunernas ekonomi kan gå något bättre, men att regionerna är i så pass dåligt skick att skatten ser ut att behöva höjas framöver.

– Regionerna har stora bekymmer och ett högt tryck, så där kan det finnas risk för att flera regioner kommer att fortsätta höja skatten under de kommande åren, säger Annika Wallenskog.

Höjningar och sänkningar

Den genomsnittliga kommunalskatten har inför nästa år ökat med 13 öre, men det är inte all kommuner som genomför en höjning.

Här är fem kommuner som sänker kommunalskatten.

- Danderyd, -0,20 procent

- Ronneby, -0,17 procent

- Karlshamn, -0,10 procent

- Trosa, -0,10 procent

- Orust, - 0,05 procent

De höjer mest

Samtidigt är det fler kommuner som genomför rejäla höjningar.

- Hylte, +1,0 procent

- Laholm, +0,82 procent

- Söderköping, +0,80 procent

- Ekerö, +0,57 procent

- Järfälla, +0,55 procent

Detta enligt Dagens Nyheter.

Drabbas hårt

Sveriges kommuner och regioner beskriver ett högt tryck bland kommunerna.

– Det är framförallt regionernas resultat som bidrar till underskotten i sektorn. Det kan till stor del förklaras av att de ökade pensionskostnaderna påverkar dem mest. Flera kommuner vittnar om att de kärva förutsättningarna kommer att medföra negativa resultat i år och nästa år.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Nya villkor för självscanning på Coop och Ica

2024 02 27

Stölderna i självscanningen har ökat lavinartat under de senaste åren.

Vid upprepade tillfällen har bland annat Svensk Handel larmat om systematiska stölder där folk tycks ha satt i system att utnyttja självscanningskassorna på exempelvis Coop och Ica för att stjäla livsmedel.

Gärningspersonerna ser ofta ut att scanna in samtliga varor som de lägger i påsen men i själva verket scannar de bara in de billiga varorna, har organisationen tidigare framhållit.

– Alternativt scannar de in alla varor först för att sedan radera de dyrare varorna innan de kommer till kassan.

Nya tuffa villkor

Nu har flera av de stora livsmedelskedjorna tröttnat på stölderna.

Tuffare villkor har implementerats på bland annat Coop, Ica, Hemköp och Willys, rapporterar Sveriges Radio.

Konkret handlar det om elektronisk individuell övervakning som innebär att kassorna lagrar information från kunder som scannat fel.

Misstagen hamnar i ett dataregister och resulterar i att dessa kunder behöver genomgå fler så kallade avstämningar när man ska betala.

– Det är de villkor som Coops säkerhet har tagit fram, säger exempelvis butikschefen Joantan Espnoza från Coop-hallen i Gävle till SR.

Då ökar risken

Avstämningarna sker med andra ord inte bara slumpmässigt. Avvikande köpbeteende, som att man behöver köper en vara, ökar chansen för att bli kontrollerad.

Det finns även så kallade “avstämningsvaror” som också kan innebära förutbestämd avstämning.

Att kunder misstänkliggörs målas upp som en risk, men den risken väljer Coop att tona ned.

– Vi försöker vara snälla och trevliga även mot kunder som vi kanske tror har scannat fel medvetet, säger Jonatan Espnosa.

Byter prislappar

Strategierna för att fuska i självscanningen är många. Tidigare har Ica påtalat att kunder till exempel väger en gullök och sätter prislappen på en dyrare vara, som olivolja.

Svensk Handel har även uppmärksammat att gärningspersoner delar upp varor i två olika kundvagnar – i den ena lägger man billiga varor som man scannar och i den andra dyrare varor som man inte scannar.

– Vid självutcheckningen avvaktar man med att rulla fram den dyra kundvagnen för att se om det blir avstämning. Om så är fallet lämnar man kvar kundvagnen med dyra varor i butiken. Om avstämning däremot inte sker rullar man ut båda vagnarna, framhåller organisationen.

LÄS MER: Allvarliga rapporter gällande självscanning

Foto: ICA-Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteförändring av elpriset

2024 02 27

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia ett rykande färskt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen