Chefsekonom: Befarar skattesmäll för svenska folket

2023 12 16

Statistiska centralbyrån har publicerat den nya kommunala skattesatsen som gäller nästa år.

Den genomsnittliga kommunalskatten ökar med 13 öre till 32,37 kronor.

Samtidigt går nu chefsekonomen Annika Wallenskog, som är verksam vid SKR, ut med en varning för ytterligare höjningar framöver.

Det rapporterar SVT.

Är under press

Wallenskog förklarar att den senaste höjningen, som publicerades under gårdagen, kommer på grund av att kommunerna känner sig pressade.

– Det är ett väldigt tufft läge för kommuner och regioner och det innebär ju att en del har känt sig tvingade att höja skattesatsen för att få ihop ekonomin, säger hon.

Lär fortsätta höja

Vidare säger hon att kommunernas ekonomi kan gå något bättre, men att regionerna är i så pass dåligt skick att skatten ser ut att behöva höjas framöver.

– Regionerna har stora bekymmer och ett högt tryck, så där kan det finnas risk för att flera regioner kommer att fortsätta höja skatten under de kommande åren, säger Annika Wallenskog.

Höjningar och sänkningar

Den genomsnittliga kommunalskatten har inför nästa år ökat med 13 öre, men det är inte all kommuner som genomför en höjning.

Här är fem kommuner som sänker kommunalskatten.

- Danderyd, -0,20 procent

- Ronneby, -0,17 procent

- Karlshamn, -0,10 procent

- Trosa, -0,10 procent

- Orust, - 0,05 procent

De höjer mest

Samtidigt är det fler kommuner som genomför rejäla höjningar.

- Hylte, +1,0 procent

- Laholm, +0,82 procent

- Söderköping, +0,80 procent

- Ekerö, +0,57 procent

- Järfälla, +0,55 procent

Detta enligt Dagens Nyheter.

Drabbas hårt

Sveriges kommuner och regioner beskriver ett högt tryck bland kommunerna.

– Det är framförallt regionernas resultat som bidrar till underskotten i sektorn. Det kan till stor del förklaras av att de ökade pensionskostnaderna påverkar dem mest. Flera kommuner vittnar om att de kärva förutsättningarna kommer att medföra negativa resultat i år och nästa år.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen