Centerpartiet tvärvänder – kräver svartlista

2023 11 30

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok vill få stopp på välfärdsbedrägerierna.

Det meddelar Demirok i sitt jultal, rapporterar GP.

Det vill C göra

Demirok och hans parti vill höja minimistraffet för grova bedrägerier till minst ett års fängelse.

C vill även att bedrägerier riktade mot särskilt utsatta och äldre utan några undantag ska klassas som grova brott.

Inte nog med det.

Demirok vill även upprätta en svartlista över oseriösa välfärdsbolag.

– Har man sjunkit så lågt som människa att man lurar äldre, då ska man sitta bakom lås och bom, säger Muharrem Demirok till GP.

Därför har C vänt i frågan

Centerpartiet har inte alltid haft samma linje.

Partiet har tidigare uppmuntrat valfrihet inom välfärden, det vill säga möjligheten till privata etableringar.

Men nu har man som det verkar vänt i frågan.

Demirok menar dock att han och hans partikamrater inte varit naiva som haft tidigare synsätt.

– Inte naiva, men vi har kanske blundat för att det finns en bakdörr. Och att allt för många som smitit in genom den bakdörren inte har ett gott syfte, säger han till GP.

En växande trend

Välfärdsbedrägerierna blir allt vanligare i Sverige.

Kommuner och regioner behöver aktivt göra vad de kan för att stärka det förebyggande arbetet.

Förra året gjorde Försäkringskassan i Stockholm rekordmånga polisanmälningar mot bidragsbrott, det meddelade SVT tidigare i år.

Anmälningarna landande på hela 30 procent fler än året innan.   

Försäkringskassan startade även 5 300 utredningar om bidragsfusk.

Även det ett rekord i antal.

Så fuskas det

Falskt anmält vabbande är ett av de vanligaste bedrägerierna.

Men det slutar inte där.

Grovt kriminella försöker allt oftare utnyttja välfärdssystemet.

– I stället för narkotikahandel är det här säkrare för dem själva, det säger Thomas Falk som är nationell samordnare mot grov organiserad brottslighet på Försäkringskassan, till SVT.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen