Möjligt men inte sannolikt

2021 03 14

Centern håller dörren öppen för båda sidor inför valet 2022. Men mycket talar för att ena dörren blir svår att låsa upp.

Annie Lööfs (C) uttalande om hur Centern ser på regeringsfrågan innehöll fyra punkter:

⚫️ C kan sitta i regering med både S och M och det som avgör är följande:
⚫️ Vad C får igenom i regeringsförhandlingarna
⚫️ Hur M, KD, L respektive S, MP ställer sig till samarbete med SD och V
⚫️ Hur valresultatet blir
ANALYS

Centern säger blankt nej till att vara beroende av SD och en nyckelfråga är därmed hur de två sidor Centern överväger att samverka med ser på den frågan. M och KD säger ja till samverkan med SD men S säger nej. Frågan är då om C kan få till ett regeringssamarbete med M utan att SD:s stöd behövs. Framförallt kan följande alternativ skönjas:

◾ C+M+KD+L. Den gamla alliansen. Ja det är absolut möjligt men har bara 40% i senaste Novus. Det räcker inte.

◾ C+M+KD+L+S. Har 67% i Novus men S lär rata detta. Frågan är om ens C själva tror på det alternativet.

◾ C+M+KD+ L+MP. Sannolikt Centerns hetaste alternativ när det gäller att få tillräckligt många mandat för att bilda regering med M utan stöd från vare sig SD eller S. I Novus får dessa fem partier 44% och det är inte omöjligt att man når 50% vid valet 2022. Samtidigt talar flera saker emot:

--M och KD har mer gemensamt med SD än med MP.

--M och KD riktar mycket av sin politiska kritik mot just MP

--M och KD har matematiskt lättare att nå majoritet med SD och L

Visserligen vet ingen vilka regeringsalternativ som är möjliga förrän mandaten har fördelats men om M och KD säger nej till MP så är slutsatsen att Sverige är på mot två tydliga regeringsunderlag inför valet 2022:

🔴🟢 S, MP, C

🔵 M, KD, SD

L lutar åt M-KD-SD-sidan och tar ställning på ett partiråd 28 mars och Vänsterpartiet kan väntas ingå i S-MP-C-underlaget men lär inte säga ja utan att få igenom betydligt mer än efter valet 2018.

[forminator_poll id="1514"]

JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen