Carl Bildt väcker upprörda känslor – anklagas för ”absurd jämförelse”

2024 09 05

Ett inlägg på X från Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt har fått stor uppmärksamhet.

I inlägget kommenterar Bildt måndagens presskonferens från Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

På pressträffen visade Netanyahu upp en karta över Israel. På kartan syntes inte Västbanken, som kontrolleras av den palestinska regeringen. Området som ligger mellan Israel och Jordanien var utraderat.

Carl Bildt reagerar kraftfullt på händelsen. Han menar att kartan indikerar att Israel planerar att annektera Västbanken och jämför Israels premiärminister med Rysslands diktator Vladimir Putin, som annekterat stora delar av Ukraina.

– På Netanyahus karta har Israel redan annekterat hela Västbanken. Hans inställning till internationell rätt skiljer sig uppenbarligen inte från Putins, skriver Bildt i inlägget som fått över 125 000 visningar.

Israel svarar: ”Absurd jämförelse”

Israels ambassadör i Sverige, Ziv Nevo Kulman, reagerar starkt på uttalandet från Sveriges före detta statsminister.

– I stället för att ständigt kritisera Israel med absurda jämförelser borde Carl Bildt rikta sin energi mot palestinska kartor och iranska ledare som förespråkar att staten Israel ska utplånas, skriver ambassadören på X.

Vidare framhåller Kulman att ”premiärminister Netanyahus presentation lyfte fram de utmaningar Israel står inför i sin kamp mot Hamas och andra Iranstödda terrorister".

Hård kritik

Flera experter och bedömare har riktat hård kritik mot Benjamin Netanyahus karta.

Tankesmedjan International Crisis Groups Israelanalytiker Mairav Zonszein är övertygad om att det inte rör sig om ett misstag, utan en antydan om Netanyahus planer för Västbanken.

– Det här talet kommer att gå till historien som Netanyahus öppna erkännande för världen, framhåller Zonszein i ett uttalande.

Netanyahu svarar

Benjamin Netanyahu har svarat på kritiken. Premiärministern hänvisar till att han håller regelbundna pressträffar med kartor som inte markerar Västbanken och att flera andra geografiska områden saknades på kartan som visades upp under måndagens pressträff.

– Jag inkluderade inte Döda havet. Det fanns inte på kartan. Jordanfloden och Galileiska sjön saknades också, säger han till Times Of Israel och tillägger:

– Jag pratade om Gaza. Det finns många andra frågor att ta upp, till exempel om hur man kan uppnå fred mellan oss och palestinierna i Judéen och Samarien [Israelisk benämning för Västbanken, reds.anm.). Jag tog inte upp det. Det hör till en annan presskonferens.

Bosättningar

Administrationen på Västbanken, Palestinska myndigheten, är internationellt erkänd till skillnad från terrororganisationen Hamas som styr Gaza.

Israeliska bosättningar på Västbanken har eldat på konflikten mellan Israel och Palestina. I början av 2023 uppgick den judiska befolkningen på Västbanken, Östra Jerusalem oräknat, till drygt 500 000 personer.

Palestinierna kräver att bosättningarna ska utrymmas. Israel har sagt sig vara redo att lämna ett mindre antal.

Foto: Caroline Andersson Renaud, Talarforum

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen