Carl Bildt väcker upprörda känslor – anklagas för ”absurd jämförelse”

2024 09 05

Ett inlägg på X från Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt har fått stor uppmärksamhet.

I inlägget kommenterar Bildt måndagens presskonferens från Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

På pressträffen visade Netanyahu upp en karta över Israel. På kartan syntes inte Västbanken, som kontrolleras av den palestinska regeringen. Området som ligger mellan Israel och Jordanien var utraderat.

Carl Bildt reagerar kraftfullt på händelsen. Han menar att kartan indikerar att Israel planerar att annektera Västbanken och jämför Israels premiärminister med Rysslands diktator Vladimir Putin, som annekterat stora delar av Ukraina. 

– På Netanyahus karta har Israel redan annekterat hela Västbanken. Hans inställning till internationell rätt skiljer sig uppenbarligen inte från Putins, skriver Bildt i inlägget som fått över 125 000 visningar.  

Israel svarar: ”Absurd jämförelse”

Israels ambassadör i Sverige, Ziv Nevo Kulman, reagerar starkt på uttalandet från Sveriges före detta statsminister. 

– I stället för att ständigt kritisera Israel med absurda jämförelser borde Carl Bildt rikta sin energi mot palestinska kartor och iranska ledare som förespråkar att staten Israel ska utplånas, skriver ambassadören på X.

Vidare framhåller Kulman att ”premiärminister Netanyahus presentation lyfte fram de utmaningar Israel står inför i sin kamp mot Hamas och andra Iranstödda terrorister".

Hård kritik

Flera experter och bedömare har riktat hård kritik mot Benjamin Netanyahus karta.

Tankesmedjan International Crisis Groups Israelanalytiker Mairav Zonszein är övertygad om att det inte rör sig om ett misstag, utan en antydan om Netanyahus planer för Västbanken.

– Det här talet kommer att gå till historien som Netanyahus öppna erkännande för världen, framhåller Zonszein i ett uttalande.

Netanyahu svarar

Benjamin Netanyahu har svarat på kritiken. Premiärministern hänvisar till att han håller regelbundna pressträffar med kartor som inte markerar Västbanken och att flera andra geografiska områden saknades på kartan som visades upp under måndagens pressträff.

– Jag inkluderade inte Döda havet. Det fanns inte på kartan. Jordanfloden och Galileiska sjön saknades också, säger han till Times Of Israel och tillägger:

–  Jag pratade om Gaza. Det finns många andra frågor att ta upp, till exempel om hur man kan uppnå fred mellan oss och palestinierna i Judéen och Samarien [Israelisk benämning för Västbanken, reds.anm.). Jag tog inte upp det. Det hör till en annan presskonferens.

Bosättningar

Administrationen på Västbanken, Palestinska myndigheten, är internationellt erkänd till skillnad från terrororganisationen Hamas som styr Gaza.

Israeliska bosättningar på Västbanken har eldat på konflikten mellan Israel och Palestina. I början av 2023  uppgick den judiska befolkningen på Västbanken, Östra Jerusalem oräknat, till drygt 500 000 personer.

Palestinierna kräver att bosättningarna ska utrymmas. Israel har sagt sig vara redo att lämna ett mindre antal.

Foto: Caroline Andersson Renaud, Talarforum

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen