Carl Bildt väcker upprörda känslor – anklagas för ”absurd jämförelse”

2024 09 05

Ett inlägg på X från Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt har fått stor uppmärksamhet.

I inlägget kommenterar Bildt måndagens presskonferens från Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

På pressträffen visade Netanyahu upp en karta över Israel. På kartan syntes inte Västbanken, som kontrolleras av den palestinska regeringen. Området som ligger mellan Israel och Jordanien var utraderat.

Carl Bildt reagerar kraftfullt på händelsen. Han menar att kartan indikerar att Israel planerar att annektera Västbanken och jämför Israels premiärminister med Rysslands diktator Vladimir Putin, som annekterat stora delar av Ukraina. 

– På Netanyahus karta har Israel redan annekterat hela Västbanken. Hans inställning till internationell rätt skiljer sig uppenbarligen inte från Putins, skriver Bildt i inlägget som fått över 125 000 visningar.  

Israel svarar: ”Absurd jämförelse”

Israels ambassadör i Sverige, Ziv Nevo Kulman, reagerar starkt på uttalandet från Sveriges före detta statsminister. 

– I stället för att ständigt kritisera Israel med absurda jämförelser borde Carl Bildt rikta sin energi mot palestinska kartor och iranska ledare som förespråkar att staten Israel ska utplånas, skriver ambassadören på X.

Vidare framhåller Kulman att ”premiärminister Netanyahus presentation lyfte fram de utmaningar Israel står inför i sin kamp mot Hamas och andra Iranstödda terrorister".

Hård kritik

Flera experter och bedömare har riktat hård kritik mot Benjamin Netanyahus karta.

Tankesmedjan International Crisis Groups Israelanalytiker Mairav Zonszein är övertygad om att det inte rör sig om ett misstag, utan en antydan om Netanyahus planer för Västbanken.

– Det här talet kommer att gå till historien som Netanyahus öppna erkännande för världen, framhåller Zonszein i ett uttalande.

Netanyahu svarar

Benjamin Netanyahu har svarat på kritiken. Premiärministern hänvisar till att han håller regelbundna pressträffar med kartor som inte markerar Västbanken och att flera andra geografiska områden saknades på kartan som visades upp under måndagens pressträff.

– Jag inkluderade inte Döda havet. Det fanns inte på kartan. Jordanfloden och Galileiska sjön saknades också, säger han till Times Of Israel och tillägger:

–  Jag pratade om Gaza. Det finns många andra frågor att ta upp, till exempel om hur man kan uppnå fred mellan oss och palestinierna i Judéen och Samarien [Israelisk benämning för Västbanken, reds.anm.). Jag tog inte upp det. Det hör till en annan presskonferens.

Bosättningar

Administrationen på Västbanken, Palestinska myndigheten, är internationellt erkänd till skillnad från terrororganisationen Hamas som styr Gaza.

Israeliska bosättningar på Västbanken har eldat på konflikten mellan Israel och Palestina. I början av 2023  uppgick den judiska befolkningen på Västbanken, Östra Jerusalem oräknat, till drygt 500 000 personer.

Palestinierna kräver att bosättningarna ska utrymmas. Israel har sagt sig vara redo att lämna ett mindre antal.

Foto: Caroline Andersson Renaud, Talarforum

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 16

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen