Carl Bildt om Putins brutala strategi: ”Värre än krigsbrott”

2022 12 06

Kreml uppges ha kidnappat nästan 8 000 ukrainska barn.

Flera av barnen har förts till Ryssland och några av dem har flyttats till ockuperade städer i Ukraina, rapporterar AP.

– Ryska tjänstemän har deporterat ukrainska barn till Ryssland eller ryska ockuperade områden utan samtycke. De har ljugit för dem , sagt att de inte var efterlysta av sina föräldrar, använt dem för propaganda, gett dem ryskt medborgarskap och överlämnat dem till ryska familjer, uppger nyhetsbyrån.

Nyhetsbyråns utredning av Rysslands tvångsdeportering är den mest omfattande som gjorts under kriget.

AP:s underlag bygger på dussintals intervjuer med föräldrar, barn och tjänstemän i både Ukraina och Ryssland, samt mejlkonversationer, ryska dokument och uttalanden i ryska statliga medier.

– Oavsett om barnen har föräldrar eller inte kan bortförandet av krigsbarn till ett annat land eller kultur vara en del av ett folkmord. Det är ett försök att utplåna själva identiteten hos en nation, framhåller nyhetsbyrån.

Flera åklagare har konstaterat att tvångsdeporteringen kan kopplas direkt till Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Det här är inte något som händer i ett ögonblick på slagfältet. Därför är möjligheten att peka ut den högsta ledningen i Ryssland som ytterst ansvarig större än vanligt, säger Stephen Rapp till AP.

Han är en före detta amerikansk ambassadör som numera utreder krigsförbrytelser och ger råd till Ukraina om olika åtalspunkter.

Rasar mot uppgifterna

De nya uppgifterna om Rysslands metoder väcker stor ilska.

Sveriges tidigare utrikes- och statsminister Carl Bildt reagerar kraftigt.

– Det jag tycker borde uppmärksammas mera är hur ryssarna fört bort många tusentals barn från Ukraina – från sina familjer – och tvångsplacerat dem runt i Ryssland för att sedan försöka hjärntvätta dem där. Detta är värre än krigsbrott – det är bottenlöst vidrigt, säger Bildt till Expressen.

Ändrat lagen

I maj undertecknade Vladimir Putin ett dekret som förenklar adoptivprocessen av ukrainska barn för ryska familjer.

Tidigare har det varit förbjudet att adoptera utländska barn i Ryssland.

Kreml betalar även upp till 1 000 dollar till familjer som ”tar hand” om barnen.

Moskva har även infört speciella sommarläger för de tvångsförflyttade barnen. Där indoktrineras barnen i den ryska diktaturens ideologi.

– Barnen erbjuds bland annat lektioner i  "patriotisk utbildning" , uppger AP.

”Fruktansvärd historia!

Petro Andryushchenko, rådgivare till Mariupols borgmästare,  har kommenterat nyhetsbyråns kartläggning. 

Han hävdar att hundratals barn förts bort från den ryskockuperade staden i sydöstra Ukraina.

– Det är absolut en fruktansvärd historia, säger Andryushchenko till AP. 

Foto: Riksdagen resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen