Carl Bildt efter fångutväxlingen – detta bör regeringen göra nu

2024 06 17

Carl Bildt uppmanar nu regeringen att dra i alla trådar de har.

Det har nu gått några dagar sedan Johan Floderus och Saeed Azizi fått återvända till Sverige.

Efter att ha suttit som fångar i Iran under en tid har Floderus och Azizi äntligen fått se sina familjer igen.

En som dock är kvar i Iran är forskaren Ahmadreza Djalali.

Nu uppmanar Carl Bildt (M) regeringen att göra vad de kan för att få hem även Djalali, rapporterar Sveriges Radio.

“Dra i alla trådar”

Ahmadreza Djalali har suttit i Iran under en längre tid och är dömd till döden.

Carl Bildt framhåller nu vad han anser att regeringen bör göra.

– Jag är alldeles övertygad om att de fortsätter med de olika kontakterna de har. Min erfarenhet är att det alltid finns trådar att dra i, säger den tidigare utrikesministern till SR.

Möjliga och omöjliga

Bildt understryker vidare att det alltid finns saker som kan göras för att åstadkomma det som önskas.

– Det innebär inte nödvändigtvis att de trådarna lyckas, men du försöker i sådana fall att dra i alla möjliga och omöjliga trådar. Jag har varit med om att dra i väldigt omöjliga trådar, i vissa fall har detta lyckats och i andra fall inte, säger han.

“Den brutala sanningen”

Hyllningarna till regeringen gällande arbetet att få hem Floderus och Azizi har även kontrasterats av de röster som menat att mer borde ha gjorts för att få hem Djalali.

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar situationen, men menar att regeringen gjorde vad de kunde.

– Vårt val var ytterst att antingen ta hem dem som gick att ta hem eller att låta allting falla. Och att låta Johan och Saeed sitta kvar i iranskt fängelse. Det är den brutala sanningen, säger han till SVT.

Finns en risk

Olika människorättsorganisationer bevakar Djalalis tillstånd och har varnat för situationen.

– Den svensk-iranske akademikern Ahmadreza Djalali löper stor risk att avrättas i Iran, framhåller Amnesty International.

– Det internationella samfundet, och den svenska regeringen, måste omedelbart uppmana de iranska myndigheterna att stoppa alla planer på att avrätta Ahmadreza Djalali, respektera hans grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive rätten till liv, och omedelbart frige honom.

Foto: C. Andersson Renaud, Talarforum resp N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen