Cannabisodling hittad i Småland – Polisen misstänker många fler odlingar

2021 11 08

I det lilla samhället Skruv på den småländska landsbygden har polisen funnit 500 växande cannabisplantor. Nya studier från Linnéuniversitetet visar på stor överrepresentation på cannabis och andra narkotikaodlingar just på landsbygden. 

Polisen fick in tipset om Skruv från en tysk turist som skulle hämta sin cykel när han fick syn på cannabisodlingen och ringde polisen.

Huset värt 400 000 men knarket 5 miljoner

– Det är mest ute på landsbygden som vi har cannabisodlingar. Fastigheterna är inte så dyra här. Den här fastigheten i Skruv tror jag var köpt för 400 000 kronor. Vi hittade 40 kilo cannabis som i missbrukarleden är värd omkring fem miljoner, så en fastighet här betalar sig rätt så fort säger polismannen Peter Gustavson till SVT.

Hade redan flytt

Enligt Peter Lindström, professor i kriminologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, så är det i vanliga fall är mycket lägre kriminalitet på landsbygden förutom just kring narkotikabrott. 

De två männen som jobbade på odlingen dömdes i år till 2 och 3,5 års fängelse för grovt narkotikabrott. När polisen stormade villan så hade de båda redan flytt men kunde hittas och kopplas till brottet med hjälp av DNA och teknisk beskrivning   

Misstänker många fler odlingar

Skruv är den senaste narkotikaodlingen som polisen i Kronobergs och Kalmar län slagit till mot men polisen säger att dom misstänker många fler gömda odlingshus runt om på landsbygden i Småland. Detta kan polismannen Peter Gustavson konstatera då polisen har märkt att det säljs mycket utrustning för liknanden ändamål. 

Önskar allmänhetens hjälp

Peter Gustavsson ber även allmänheten att ringa in tips till polisen om man misstänker något då polisen medger att dom är helt beroende av tips från allmänheten. Flera granna i Skruv misstänkte att det var något skumt men det hade inte blivit av att dom ringt in.   

Fönstren igenklistrade

– I hus med cannabisodlingar är fönstren igenklistrade, så det ser ofta helt dött ut. På nätterna kanske man kan se någon springa med ljus, så det är något man kan vara uppmärksam på, säger Peter Gustavsson. 

Foto: R. Lange

[yop_poll id="872"]

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen