Dödlig sjukdom kan utrotas – ställer krav på svenska folket

2023 05 02

Livmoderhalscancer kan utrotas i Sverige.

Det är målet med en ny omfattande kampanj som Karolinska institutet lanserat.

Tillsammans med Sveriges regioner driver Karolinska institutet ett nationellt forskningsprojekt som har som mål att utrota cancerformen.

Alla kvinnor mellan 23 och 29 år erbjuds gratis vaccin mot HPV-virus i samband med cellprov.

Vaccinet minskar risken att drabbas av livmoderhalscancer och om tillräckligt många vaccinerar sig kan det leda till en total eliminering av sjukdomen i Sverige.

Men intresset är svalt.

Endast en fjärdedel av målgruppen har vaccinerat sig.

– Det har dragit ut på tiden, vi behöver nå en befolkningsimmunitet raskt för att vi ska ha chans att utrota livmoderhalscancer, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi och ansvarig forskare på Karolinska institutet, till TV4.

”Vi har problem”

Om Sverige lyckas uppnå befolkningsimmunitet finns det goda möjligheter att utrota livmoderhalscancer innan 2027.

Men i nuläget ser det inte ut som att Sverige kommer att nå målet.

– Jag hade hoppats att det skulle vara lite större efterfrågan när vi erbjuder det organiserat och gratis. Ungefär hälften av kvinnorna i målgruppen är inte särskilt motiverade, och vi har problem med att få in tillräckligt många för att nå befolkningsimmuniteten, säger Joakim Dillner till TV4.

Enligt Lena Månsson, enhetschef på barnmorskemottagningarna i skånska Helsingborg och Ängelholm, är informationskampanjen misslyckad.

– Många kvinnor vi möter tror att de inte behöver ta sprutan eftersom att de redan är vaccinerade.

– Det verkar inte ha nått fram att det gäller även dem som är vaccinerade sedan tidigare, säger hon till SVT Nyheter.

Vanligaste orsaken

HPV-virus är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer.

I Sverige drabbas varje år 550 kvinnor av livmoderhalscancer och 150 kvinnor dör i sjukdomen, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

Globalt rapporteras cirka 570 000 nya fall av livmoderhalscancer och 300 000 dödsfall per år.

Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste orsaken till cancerdöd hos kvinnor i världen.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen