Butikskedja i konkurs – 35 butiker tvingas slå igen

2024 01 28

Trots ihärdiga försök kan man nu konstatera att butikerna inte kan räddas.

Inget bra bud

Det handlar om butikskedjan Teknikmagasinet rapporterar Handelsnytt.

– Vi har gjort försäljningsförsök på hela verksamheten, men inte fått något bra bud.

Det säger konkursförvaltaren Karl Björlin till tidningen.

Från Teknikmagasinet kom det positiva signaler så sent som på nyårsafton – för blott 26 dagar sedan.

Bara fem timmar före tolvslaget gick butikskedjan ut med följande meddelande på sin Facebooksida.

– Vi på Teknikmagasinet önskar er alla ett gott nytt år. Vi hoppas ni är lika förväntansfulla som vi på ett nytt, händelserikt år med oss. 2024 – här kommer vi!

Vacklade kraftigt

Det nya året fick emellertid inte alls den starten som alla anställda hoppades på.

Redan den 4 januari kom beskedet om att kedjan vacklade kraftigt.

– Det här är en ledsam dag för oss alla, både medarbetare, leverantörer, samarbetspartners, fordringsägare och aktieägare.

– Tyvärr har den svaga marknadsutvecklingen gjort omstruktureringsprocessen vi var mitt uppe i, mycket mer krävande än vad vi kunnat förutse. Men nu ligger allt fokus på att ta hand om våra medarbetare, framhöll vd André Sjåsaet till Market.

Butikkedjans ekonomi stod på ruinens brant.

220 anställda

Förhoppningen har varit att konkursförvaltaren skulle finna en ny ägare och de 220 anställda har därför fortsatt att gå till jobbet – men nu är hoppet ute.

Konkursförvaltaren berättar för Handelsnytt att de anställda nu ska få pengar via den statliga lönegarantin för att täcka lön, uppsägningslön och semesterdagar.

Frustrerade och arga

De anställda är ledsna och besvikna.

– Jag är frustrerad och arg för att ägarna inte har skött verksamheten på något bra sätt. Men jag har ändå tyckt om att jobba där, säger en anställd till tidningen.

Han betonar att han nu kommer att drabbas av stress på grund av pressen med att leta efter nytt jobb.

I Teknikmagasinets butiker säljs bland annat varor med koppling till mobiltelefoner, ljud och bild, datorer, klädesplagg och skönhetsprodukter.

Kedjan grundades 1989 och har sloganen ”Glädje genom teknik sedan 1989”.

Första butiken öppnade i Skärholmen Centrum i Stockholm.

Foto: H. Fin

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen