Butiker lurar kunder – nu reagerar Sverige

2023 10 28

Fredagen den 24 november blir årets stora shoppingdag för många svenskar.

Då inleds den omfattande Black Friday-rean.

Butiker lockar med kraftigt nedsänkta priser.

Men det är inte alltid det stämmer.

En kartläggning från Aftonbladet har tidigare fastslagit att många butiker fuskar inför årets största rea-dag.

Granskningen visar att många butiker hänvisar till ett högre ordinariepris än vad diverse produkter är värda. Prissänkningar ser därmed större ut än vad de egentligen är.

Exempelvis uppgav en butik att en rea-vara kostar 1 999 kronor och att det rekommenderade priset är 3 999 kronor. Prishistoriken på varan visade dock att den aldrig kostat mer än cirka 2 200 kronor.

– Det här det vanligaste sättet, man använder sig av ett jämförelsepris som inte använts tidigare. Det kan kallas olika saker också, som ordinarie pris eller rekommenderat pris.

– Men i slutändan spelar det ingen roll, är det i ett rea-sammanhang ska priset ha använts av butiken för att man ska kunna använda sig av det, sa Karolin Kühn, jurist på Konsumentverket, till Aftonbladet i samband med tidningens granskning.

Ska avslöja fusket

Sverige har agerat mot butikernas ”fuskpriser”.

Den 1 september i fjol kom en ny bestämmelse som bland annat ska förhindra att konsumenter blir lurade i samband med prissänkningar. 

Om ett företag uppger att priset har sänkts på en produkt måste företaget ange det lägsta priset som produkten har haft under de senaste 30 dagarna, uppger Konsumentverket.

Nu inleds en ny granskning av butikerna.

Regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att undersöka om handeln efterlever den nya regeln i prisinformationslagen.

Under oktober och november kommer myndigheten att genomföra noggranna kontroller.

– Flera företags prisinformation vid prissänkningar kommer att granskas för att se om bestämmelsen efterlevs, framhåller Konsumentverket i ett pressmeddelande.

Flera punkter

Konsumentverkets kommer bland annat att granska:

- Om företagen anger det lägsta pris som företaget tillämpat för produkten under de senaste 30 dagarna före prissänkningen det så kallade tidigare lägsta pris.

- Placeringen av tidigare lägsta pris.

- Vilket pris som prissänkningen grundas på.

- Om företagen använder sig av en eller flera referenspriser.

Foto:  Jonas Leupe

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen