Busstrafiken ställdes in – bränslet frös fast

2022 12 17

Resenärerna vid Hallandstrafiken möttes av ett minst sagt överraskande besked i samband med veckans köldknäpp.

Att tågtrafiken ställs in vid olika typer av ytterlighetsväder känner många till men nu står det klart att även bussar kan drabbas av oväntade vädereffekter.

Samtliga bussar drabbade

Det fick bussresenärer i Halmstad, Laholm och Hylte med omnejd erfara i samband med veckans kalla temperaturer som för Hallands del kulminerade på fredagen.

På vägen mellan Halmstad och Hyltebruk sjönk kvicksilvret i temperaturmätarna ner till 18 minusgrader på fredagen och det resulterade i en överraskande effekt.

– På samtliga bussar har bränslet frusit, förklarade Yasmine Möllerström Henstam vid Hallandstrafiken till SVT.

Frös till is

Bussarna drivs med biodiesel och biodieseln klarade inte av de låga temperaturerna eftersom bränslet helt enkelt frös till is.

– Vi har ingen lösning, uppgav Hallandstrafikens pressfunktion till TV-kanalen.

Det fanns heller inte möjlighet att sätta in extratrafik eftersom alla biodieselbussarna drabbats av samma problem.

Första gången

Resenärerna i södra Halland som drabbades av inställda bussar fick dock hjälp av Region Halland.

Ersättning för exempelvis taxi kunde erhållas och man sparade kvittot och lämnade in tillsammans med en reklamation.

För bussansvariga vid Hallandstrafiken var beskedet om det frusna bränslet en stor överraskning.

– Det här är första gången jag hört att bränslet fryser, men det är också första gången vi har så kallt, säger Yasmine Möllerström Henstam vid Hallandstrafiken till SVT.

Ska inte kunna hända

– Vi hade bränsle som frös kopplat till de låga temperaturerna. Något som egentligen inte ska hända, säger kommunikationschef David Erixon vid Nobina till SR.

Nobina kör Hallandstrafikens bussar.

Han betonar att det aktuella bränslet inte ska kunna drabbas av att det fryser.

– [Bränslet] ska vara säkert ned till låga temperaturer. Exakt vad det här har berott på får den tekniska utredningen landa i.

– Men det handlar om att bränsle har kunnat frysa trots allt, uppger bussbolagets kommunikationschef.

Genom snabba filterbyten lyckades man dock åtgärda problemen samma dag.

Arkivfoto: E. Prunk

Text: Redaktionen


JUST NU: 20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Svensk prästost och herrgårdsost är hotade

2025 10 19

Svenska folkets favoritost är hotad.

Prästost är svenska folkets favoritost, följt av hushållsost och herrgårdsost, visade Ostrapporten 2025.

Men nu är två av dessa populära ostar, prästost och herrgårdsost, hotade.

Svenska mejerikooperativ slår larm om att ostklassikerna kan förlora kopplingen till sitt svenska ursprung – på grund av ett EU-beslut.

Ostklassiker hotade av EU-beslut

Fem ordföranden för svenska mejerikooperativ, som själva är mjölkbönder, skriver i en debattartikel i Expressen att de svenska ostklassikerna nu är hotade.

Bakgrunden är att Europas största mejerikoncern, franska Lactalis, har ansökt om att ta bort skyddet för varumärket Präst hos EU:s immaterialrättsmyndighet, EUIPO.

Och EU-myndigheten går på mejerijättens linje, enligt debattörerna.

Detta kan få förödande konsekvenser för svensk prästost och herrgårdsost, menar de.

– I praktiken skulle detta betyda att Präst, Herrgård eller Grevé kan produceras var som helst i världen – på mjölk från vilket land som helst – helt utan koppling till sitt svenska ursprung, skriver de i debattartikeln.

– Det skulle vara förödande för svenska mjölkbönder som inte bara förlorar en avgörande inkomstkälla. När efterfrågan på svensk mjölk minskar pressas också priset ned och många gårdar riskerar att försvinna, tillägger debattörerna från Arla, Skånemejerier, Falköpings Mejeri, Norrmejerier och Gäsene mejeri.

LÄS OCKSÅ: Populära räkor i butiker utreds - kan vara farliga

Konsumenterna betalar priset

Konsekvensen blir också att konsumenterna inte kommer kunna veta om ostklassikerna i mejeridisken verkligen är gjorda på svensk mjölk, tillägger de.

– Konsumenterna riskerar därmed att betala för mervärden – kvalitet, djuromsorg och hållbarhet – som den utländska produkten inte har. Förtroendet för ett viktigt livsmedel urholkas, och vi förlorar en del av den svenska matkulturen, skriver debattörerna i artikeln.

Undersökningen Ostrapporten 2025 visade att 95 procent av alla svenskar äter ost, ofta till frukost.

Enligt undersökningen är Präst svenskarnas favoritost, följt av Hushållsost och Herrgård.

När svenska folket väljer ost är smaken, priset och att osten är svenskproducerad de tre viktigaste kriterierna.

De flesta överskattar dock hur stor andel av osten vi äter som verkligen är svensk, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Prissmäll väntas för svenska hushåll - på grund av Norge

Foto: Holger Ellgaard  resp Nordelch 

Text: Redaktionen