Bussförare uppmanar allmänheten – aktivera funktion på mobilen

2024 11 05

Många gång- och cykeltrafikanter syns för dåligt i novembermörkret.

Det anser busschaufförerna Malin Murbäck och Einar Holmström.

– Folk tror verkligen att de syns ute på gatorna så fort det finns lite lampor i närheten. Men man faller bort i skuggorna som bildas i stället, säger Malin Murbäck till P4 Örebro.

Kollegan Einar Holmström anser att en del gång- och cykeltrafikanter agerar utan att tänka på konsekvenserna.

– De kliver rakt ut i gatan och kollar på mobilen. De tror att vi ser dem, men så är det faktiskt inte, säger han till radion.

Uppmanar: Använd mobilen

Bussförarna går nu ut med en uppmaning till allmänheten: använd mobilen för att synas.

– Det enklaste är att använda mobiltelefonen. Det finns en ficklampa på den som man kan lysa med och alla har i princip en mobiltelefon, säger Malin Murbäck till P4 Örebro.

”Då kan det vara för sent”

Ett annat knep för att synas i mörkret är att använda reflexer.

– Reflexer gör stor skillnad. Med bra reflexer kan en person upptäckas på cirka 125 meters håll. En mörkklädd person utan reflexer syns först på 20–30 meters avstånd. Då kan det redan vara för sent, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige, i ett uttalande.

M Sverige rekommenderar gång- och cykeltrafikanter att alltid bära reflexer.

För bästa synlighet ska reflexerna placeras långt ner på ben och armar.

– Många tror att reflexer inte är lika viktiga i samhällen eller där det finns gatubelysning, men tvärtom omkommer flest i mörkerolyckor i tättbebyggda områden med upplysta vägar. Extra viktigt är att föräldrar ser till att barnen har reflexer. Särskilt riskutsatta är unga när de går till eller från bussen, säger Heléne Lilja.

35 varje år

Ungefär 35 gående omkommer i trafikolyckor varje år. Olycksrisken är högre under vinterhalvåret, då mörkret försämrar sikten för bilister.

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen


Bakslag för Elon Musk – “Vi förkastar hans försök”

2025 02 16

Elon Musks jättebud nekas officiellt.

En grupp investerare ledda av Elon Musk har försökt köpa Chat GPT-ägaren Open AI för 97,4 miljarder dollar, motsvarande drygt 1 000 miljarder kronor.

Nu kommer besked om att Musk får avslag - detta då Open AI:s styrelse tydligt avvisar techmiljardärens försök.

Det rapporterar flera medier.

Bakslag för Musk

Elon Musk, som utöver sitt arbete i Vita huset även arbetar med företag som Tesla och X, har velat lägga till AI-giganten Open AI i hans portfölj.

Så här säger Bret Taylor, OpenAI:s styrelseordförande, som svar på försöket:

– OpenAI är inte till salu, och styrelsen har enhälligt avvisat Musks senaste försök att störa sin konkurrent.

“Inte upp till konkurrenten”

Erbjudandet avvisades snabbt tidigare i veckan av OpenAI: s verkställande direktör Sam Altman, som kallade det en taktik från en konkurrent för att ”sakta ner oss” och betonade att företaget ”inte är till salu”. 

Andrew Nussbaum, en rådgivare till OpenAI-styrelsen, sade också tidigare i ett uttalande att OpenAI inte ville sälja och betonade att styrelseledamöternas ”enda plikt” är att uppfylla företagets uppdrag att bygga mer kraftfulla, hypotetiska AI-system som kallas artificiell allmän intelligens (AGI) som gynnar mänskligheten. 

– Med all respekt, det är inte upp till en konkurrent att avgöra vad som är bäst för OpenAI:s uppdrag, säger han enligt Bloomberg.

Kritiseras och hyllas

Elon Musk har gått från multimiljardär och företagsägare till ett nytt namn i Vita huset.

Åsikterna om Musk är spridda, och BBC har pratat med några personer med olika åsikter om honom.

– Personligen älskar jag honom. Finansiellt och ur ett affärsperspektiv behöver vi någon som vet vad tusan de gör. Och om det är någon som gör det så är det Donald Trump och Elon Musk, säger en person.

“Försöker vara president”

En annan person som BBC pratat med är mer skeptisk till Musks roll i Vita huset.

– Jag är rädd för honom. Jag tror att han försöker bli president, säger personen.

Foto: TED Conference flickr

Text: Redaktionen


Europa smider planer i tysthet – redo att ingripa i Ukraina

2025 02 16

Europa jobbar i tysthet med planer på att kunna skicka trupper till Ukraina.

I Europa finns det en stor oro över hur fredssamtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att gå.

De europeiska länderna är inte inbjudna till förhandlingarna, och många är rädda för att USA bryr sig mer om sina egna intressen än Ukrainas och Europas.

Samtidigt förbereder sig Europa i tysthet för att kunna skicka trupper till Ukraina, rapporterar AP.

”Kommer att spela sin roll”

En grupp europeiska länder jobbar på en plan för att skicka trupper till Ukraina som ska upprätthålla ett eventuellt fredsavtal med Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

Storbritannien och Frankrike uppges leda initiativet.

Uppgifterna är dock knapphändiga, enligt nyhetsbyrån, eftersom länderna inte vill att Vladimir Putin ska få alltför god kännedom om exakt hur planerna ser ut.

– Jag kommer inte att gå in på särskilda detaljer, men jag accepterar att om det blir fred så måste det finnas någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina, och Storbritannien kommer att spela sin roll i det, säger den brittiska premiärministern Keir Starmer, enligt nyhetsbyrån.

Kräver stora trupper

Ukraina vill helst bli Natomedlem och anser att det skulle vara den bästa säkerhetsgarantin, men USA uppges inte se det som ett alternativ i nuläget.

Istället kan alltså europeiska trupper komma att utgöra en ukrainsk säkerhetsgaranti efter ett eventuellt fredsavtal, och planerna är alltså redan i full gång.

De europeiska länderna har talat om den möjligheten sedan förra året, men nu har man i Europa blivit allt mer angelägen om att ta ansvar för Ukrainas säkerhet. I många europeiska länder fruktar man att Trump kan komma att köra över både Ukraina och Europa i en uppgörelse med Putin.

Det är oklart hur stora trupper Europa kan tänkas skicka och vilka länder som kommer att medverka. Det beror bland annat på hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut.

För vissa länder är det mer komplicerat; Italien har konstitutionella begränsningar för hur de får använda sina trupper, och Nederländerna och Tyskland behöver ett godkännande från respektive parlament.

Hur stora trupper som kan bli aktuella är också en svår fråga att lösa. Experter flaggar för att det kommer krävas stora trupper om de ska utgöra någon verklig säkerhetsgaranti.

– Det måste vara en verklig styrka så att ryssarna vet att om de någonsin satte den på prov så skulle de bli krossade. Och du kan vara säker på att Ryssland kommer att testa den, säger Ben Hodges, tidigare befälhavande general för US Army Europe, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA ger Europa mardrömsbesked

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street resp A Lallemand

Text: Redaktionen