Brutala uppgifter om ryska storoffensiven: ”Bryr sig inte längre”

2023 02 09

Ryssland uppges ha inlett en ny storoffensiv i östra Ukraina.

På torsdagsmorgonen gick ryska trupper till anfall på flera platser i regionen Luhansk, rapporterar amerikanska tankesmedjan ISW.

– Åtminstone tre stora ryska divisioner har utfört offensiva operationer. Det indikerar att den ryska offensiven har börjat, skriver tankesmedjan.

Ukraina håller emot

Ukrainska militärkällor uppger att man slagit tillbaka 19 ryska anfall.

Samtidigt varnar ukrainska militärer och flera högt uppsatta tjänstemän för att den nya offensiven väntas bli större och brutalare än tidigare ryska attacker.

Kyiv bedömer att fler ryska trupper kommer involveras än under den fullskaliga invasionens första dagar i slutet av februari 2022.

–  Den är mycket större än den första vågen, säger en ukrainsk militär till nyhetsmagasinet Foreign Policy.

Enligt militärkällan uppskattar Ukraina att drygt 300 000 ryska trupper befinner sig på ukrainsk mark. Avsevärt fler än under invasionens första dagar. Då deltog drygt 175 000 soldater.

– Fler och fler anländer till fronten, säger militärkällan.

Brutal taktik

I början av invasionen bestod den ryska styrkan mestadels av kontrakterade, professionella soldater. Många av dem är numera döda eller borta från striderna.

Amerikanska och västerländska källor uppskattar att närmare 200 000 ryska soldater har dödats eller sårats i strid, rapporterade New York Times förra veckan.

I den nya ryska offensiven deltar därför hundratusentals reservister som Kreml skickat till Ukraina.

Den stora anslutningen av oerfarna soldater har fått Moskva att ändra strategi på marken.

Ukrainska källor vittnar om en brutal taktik som liknar Röda Arméns våldsamma framryckningar under andra världskriget.

– Moskva slänger fram ”mänskliga vågor” av soldater i försök att slå ut de ukrainska försvarsställningarna, skriver Foreign Policy med hänvisning till källor med insyn.

Taktiken resulterar i förödande förluster, men enligt den ukrainska militären har Ryssland upphört att bry sig om dödsiffror.

– De uppmärksammar inte längre förluster på slagfältet, säger en militärkälla till Foreign Policy.

Har kapacitet kvar

Trots stora förluster har Ryssland fortfarande kapacitet att nå framgångar på slagfältet. Det varnar flera ukrainska källor för.

Landets militär uppskattar att Ryssland har rustat upp rejält inför storoffensiven.

Enligt Ukraina anfaller Moskva med följande:

 - 1 800 stridsvagnar

- 3 950 pansarfordon

- 2 700 artillerisystem

- 810 raketartillerisystem från sovjettiden

- 400 stridsflygplan

- 300 helikoptrar 

- Hundratusentals soldater

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll utrycks en oro över förmågan att stå emot den nya offensiven.

– Jag vet inte hur vi ska kunna stå emot den här motoffensiven. Det kommer att blir otroligt svårt. Vi har inte tillräckligt med ammunition – eller någonting, säger Sasha Ustinova, en ukrainsk parlamentariker.

– Stridsvagnarna kommer senare. Allt kommer senare. När vi får Abrams (amerikanska stridsvagnar) vet vi redan hur den ryska motoffensiven har gått, tillägger hon.

 Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


23 okt 2026

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen