BRUTALA SIFFRAN: Putins nya storoffensiv står redo

2023 02 03

Mycket tyder på att Rysslands diktator Vladimir Putin förbereder en ny storoffensiv i Ukraina.

Diktatorns plan är att sätta fart innan Ukrainas nya stridsvagnar och vapensystem anländer från väst.

En ny rysk offensiv kommer, enligt diverse rapporter, att ske drygt ett år efter att Moskva inledde sitt anfallskrig i Ukraina. Då deltog uppemot 175 000 ryska soldater i offensiven mot norra, södra och östra Ukraina.

Den kommande offensiven väntas bli betydligt större.

Det varnar Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov för.

Han tror att startdatumet för offensiven kommer att sammanfalla på årsdagen för invasionen och att hela 500 000 ryska soldater kommer att delta. Enligt ministern har Ukraina uppgifter som tyder på att Moskva har utplacerat omkring en halv miljon soldater.

– Vi underskattar inte vår fiende. Deras mobilisering har inte upphört, säger Reznikov enligt AFP.

Ryssland har uppgett att 300 000 nya reservister har mobiliserats till kriget. Putin har deklarerat att kvoten är uppfylld och att mobiliseringen därmed är avslutad. Ukraina hävdar däremot att mobiliseringen aldrig upphört.

”Kan stämma”

Jonas Kjellén, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, följer olika aspekter av utvecklingen inom Rysslands väpnade styrkor.

Han konstaterar att siffran på 500 000 kan stämma.

– Räknar man samman den reguljära armén med Wagnerstyrkor och separatister med omkring hälften av de 300 000 man som mobiliserades i september och dessutom lägger till folk från olika säkerhetsstrukturer är en halv miljon inte orealistiskt, säger Jonas Kjellén till SvD.

Här slår Moskva till

Ukrainas underrättelseuppgifter tyder på att Ryssland kommer att slå till mot de södra och östra delarna av landet.

Jonas Kjellén delar bedömningen.

– Jag håller med om teorin. Att de skulle anfalla från Belarus verkar vara avfärdat. Det är rimligt att förutsätta att ett större ryskt angrepp kan ske mot de östra, men även centrala delarna av landet där flodgränserna i svår terräng ser ut att kunna bli avgörande

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts.

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

– Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen