BROTT OCH STRAFF: Ny prioritering ska stoppa gängen

2022 10 03

Krafttag mot nyckelpersoner i den undre världen ska prioriteras i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Det säger Europol-chefen Andžejus Roginskis till SVT Nyheter.

– De borde vara stressade. För en dag kommer vi att knacka på dörren, säger han till tv-kanalen.

Förra veckan samlades poliser och forskare från flera europeiska länder i Stockholm. Kampen mot kriminella nätverk i norra Europa stod högst på agendan.

Representanterna enades om att tillslag mot så kallade A-aktörer, kriminella personer med ett stort våldskapital och starka finansiella muskler, ska prioriteras, rapporterar SVT.

– Det är genom att ta ifrån dem pengarna, men också försvåra möjligheten att tjäna pengar, som vi verkligen kommer åt kriminella aktörer. Det är inte enbart genom lagföring och fängelse, för då har vi inte nått hela vägen fram, säger Linda H Staaf, chef för Noas underrättelseavdelning, till SVT.

Svenskar på listan

Europol har en lista på ett antal prioriterade nyckelpersoner. Den är hemlighetsstämplad, men Andžejus Roginskis bekräftar att flera svenskar finns med på listan.

– Definitivt. Det finns några individer som kopplas till Sverige.

Internationellt samarbete

Internationellt samarbete mellan polismyndigheter inom EU har de senaste åren skördat stora framgångar.

Inte minst i Sverige.

Under sommaren 2020 knäckte franska myndigheter och FBI det krypterade systemen EncroChat, Anom och SkyECC. Informationen delades med den svenska polisen.

Plötsligt blev meddelande om mordbeställningar, narkotikaaffärer och penningtvätt tillgängliga.

Det resulterade i att drygt 2 200 fängelseår kunde dömas ut med bevisning från de krypterande tjänsterna.

Fakta Europol

Europeiska polisbyrån (Europol) är EU:s brottsbekämpande organ och hjälper EU-ländernas rättsvårdande myndigheter att göra EU säkrare för alla.
Europol hjälper till med brottsbekämpande insatser på fältet, är ett nav för informationsutbyte om brottslig verksamhet och är ett expertcentrum för brottsbekämpning.
Europol har cirka 100 brottsanalytiker som är bland de mest välutbildade i Europa. Det gör Europol till ett av de viktigaste analyscentrumen i EU.
Analytikerna använder de senaste verktygen för att bistå de nationella myndigheternas dagliga utredningar.
Källa: Europeiska unionen

Foto: Europol

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen