Brittiska folket svänger – ångrar Brexit

2025 01 31

Fem år efter att Storbritannien lämnade EU ångrar en majoritet av britterna beslutet.

Den 31 januari 2020 lämnade Storbritannien officiellt EU efter nästan 50 års medlemskap.

Brexitförespråkare firade att landet återtog kontrollen över sina lagar och gränser, medan motståndare varnade för isolering och ekonomiska problem.

Nu, fem år senare, visar undersökningar att fler britter ser Brexit som ett misstag.

Statistiken

Enligt en ny undersökning från YouGov har stödet för Brexit sjunkit drastiskt.

55 procent av britterna anser nu att det var fel att lämna EU, medan bara 30 procent tycker att det var rätt beslut.

Endast 11 procent ser Brexit som en framgång, medan en majoritet på 62 procent anser att det snarare har varit ett misslyckande.

Handel och företag drabbas

Flera företag vittnar om att Brexit har försvårat export och handel. Eftersom Storbritannien inte längre är en del av EU:s inre marknad och tullunion, har många företag drabbats av nya tullavgifter, mer administration och ökade kostnader.

Lars Andersen, grundare av Londonbaserade My Nametags, säger till ABC News att Brexit har gjort hans verksamhet krångligare och dyrare.

– Men vi har överlevt.

Julianne Ponan, vd för livsmedelsföretaget Creative Nature, förklarar att hennes EU-export tidigare växte, men att Brexit satte stopp för den utvecklingen.

– Vi har förlorat fyra år av tillväxt. Vi hade varit mycket längre fram om Brexit inte hade hänt, säger hon till AP.

Ville minska invandringen

En av de största anledningarna till att många röstade för Brexit var att minska invandringen. Men efter utträdet har invandringen istället ökat.

Eftersom Storbritannien inte längre kan ta in arbetskraft från EU lika enkelt, har regeringen utfärdat fler visum till arbetare från andra delar av världen.

Enligt en rapport från den brittiska regeringen ligger invandringen nu högre än innan Brexit.

Politisk osäkerhet och framtiden

Storbritanniens nuvarande premiärminister Keir Starmer, som valdes 2024, vill förbättra relationen med EU men har sagt att han inte kommer att försöka återansluta landet till unionen.

– Det är svårt att hitta tillbaka efter en tuff skilsmässa, men jag tror att det kommer att ske långsamt och utan att politikerna pratar högt om det, säger Lars Andersen.

Foto: B. Davies

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen