Brittiska folket svänger – ångrar Brexit

2025 01 31

Fem år efter att Storbritannien lämnade EU ångrar en majoritet av britterna beslutet.

Den 31 januari 2020 lämnade Storbritannien officiellt EU efter nästan 50 års medlemskap.

Brexitförespråkare firade att landet återtog kontrollen över sina lagar och gränser, medan motståndare varnade för isolering och ekonomiska problem.

Nu, fem år senare, visar undersökningar att fler britter ser Brexit som ett misstag.

Statistiken

Enligt en ny undersökning från YouGov har stödet för Brexit sjunkit drastiskt.

55 procent av britterna anser nu att det var fel att lämna EU, medan bara 30 procent tycker att det var rätt beslut.

Endast 11 procent ser Brexit som en framgång, medan en majoritet på 62 procent anser att det snarare har varit ett misslyckande.

Handel och företag drabbas

Flera företag vittnar om att Brexit har försvårat export och handel. Eftersom Storbritannien inte längre är en del av EU:s inre marknad och tullunion, har många företag drabbats av nya tullavgifter, mer administration och ökade kostnader.

Lars Andersen, grundare av Londonbaserade My Nametags, säger till ABC News att Brexit har gjort hans verksamhet krångligare och dyrare.

– Men vi har överlevt.

Julianne Ponan, vd för livsmedelsföretaget Creative Nature, förklarar att hennes EU-export tidigare växte, men att Brexit satte stopp för den utvecklingen.

– Vi har förlorat fyra år av tillväxt. Vi hade varit mycket längre fram om Brexit inte hade hänt, säger hon till AP.

Ville minska invandringen

En av de största anledningarna till att många röstade för Brexit var att minska invandringen. Men efter utträdet har invandringen istället ökat.

Eftersom Storbritannien inte längre kan ta in arbetskraft från EU lika enkelt, har regeringen utfärdat fler visum till arbetare från andra delar av världen.

Enligt en rapport från den brittiska regeringen ligger invandringen nu högre än innan Brexit.

Politisk osäkerhet och framtiden

Storbritanniens nuvarande premiärminister Keir Starmer, som valdes 2024, vill förbättra relationen med EU men har sagt att han inte kommer att försöka återansluta landet till unionen.

– Det är svårt att hitta tillbaka efter en tuff skilsmässa, men jag tror att det kommer att ske långsamt och utan att politikerna pratar högt om det, säger Lars Andersen.

Foto: B. Davies

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen