Brist på skyddsrum i Sverige – Måste planera för utrymning

2022 03 21

Inte sedan 2002 har det byggts nya skyddsrum i Sverige.

Nu står nya stadsdelar i Sverige helt utan tillgång till skyddsrum.

– Vi gick in i en period med fred och hopp om vi skulle klara oss med en mindre försvarsmakt och krishantering istället för civilförsvar, säger Anders Johannesson, enhetschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap till SVT. 

Inte ansvariga

Anledningen till att inga nya skyddsrum har byggts på begäran från MSB är att myndigheten fråntogs ansvaret 2002. Ansvaret fördelades inte heller vidare, enligt Anders Johannesson.

Således har ingen begäran om nya skyddsrum legat på bordet de senaste tjugo åren.

Rådet

Anders Johannesson framhäver att det finns andra alternativ än skyddsrum i stadsdelar som saknar skyddsrum – vägtunnlar och tunnelbanan.

Men flera stadsdelar i Sverige saknar tunnelbana, till exempel Norra Djurgårdstaden och Barkabystaden i Stockholm.

– Då är det utrymning man får planera för. Antingen gör man en utrymning för säkerhetens skull och tömmer stadsdelen. Eller så avvaktar man till faran närmar sig, och då utrymmer man, säger Anders Johannesson.

Nya skyddsrum

Efter att säkerhetsbilden i Sverige har förändrats planerats det för att bygga nya skyddsrum.

– Vi har en utredning som tittar på det. Man ser ett behov av att i vissa områden behöva bygga nya skyddsrum. Det är troligt att vi landar i den slutsatsen, säger Anders Johannesson till SVT.

Behovet av underhåll har ökat

Det finns inte bara ett behov av nya skyddsrum i Sverige. Flera av de gamla skyddsrummen är i dåligt skick och behöver underhållas, enligt MSB.

– Det kan ha hänt mycket på de åren som gått fram till nu  De har stått still länge och behöver ses över och uppdateras så att det fungerar, säger Anders Johannesson till Sveriges Radio.

Elförsörjningen, vattentillgången och fläktsystemen är tre områden som myndigheten räknar upp som kan vara i behov av att rustas upp i Sveriges skyddsrum.

Foto: V. Vasquez resp MSB 

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen