10 november 2025

Brist på populär Arla-produkt – “Svårt att hinna i kapp”

2024 08 30

Arla har problem att möta efterfrågan.

Intresset för keso har ökat kraftigt under den senaste tiden.

Keso trendar på sociala medier och pekas ut som någonting mycket positivt för den som tränar.

På grund av den nya situationen vad gäller efterfrågan har Arla nu problem med att möta behovet.

Det rapporterar sajten Livsmedel i fokus.

“Svårt att hinna i kapp”

Max Wallenberg, presschef på Arla Sverige, förklarar att man gör så gott man kan.

– Vi producerar dygnet runt alla dagar i veckan men har ändå svårt att hinna i kapp. Det är i och för sig ett angenämt problem, säger han.

“Då måste vi investera”

Försäljningen har ökat 15 procent mer än vad man hade väntat sig.

Det har lett till tomma butikshyllor på olika håll runt om i landet.

Wallenberg menar att om efterfrågan fortsätter att öka så krävs nya investeringar från Arla.

– Om efterfrågan ökar ännu mer så behöver vi investera för att öka kapaciteten. Vi håller faktiskt på att titta på det just nu.

Inte första gången

Det är inte första gången som Keso trendar av anledningar som har med träning att göra.

– Keso blev snabbt populär hos folk som ville hålla vikten, och hade därför till en början karaktären av en bantningsprodukt, något magert att lägga på smörgåsen, förklarar Arla.

– Det tog marknadsförarna fasta på, så det var ofta stora kampanjer för Keso i januari, när folk skulle dra ner på kalorierna efter julmaten. 

– Idag har Keso betydligt fler användningsområden, inte minst sedan den fått en mängd olika smakvarianter, och den utgör för många, inte minst för ”folk i farten” en hel måltid.

Kommer från spanskan

Vidare förklarar Arla att namnet kommer från spanskan.

– Keso är en försvenskning av det spanska ordet queso, som betyder ost. Mjölkcentralen fick inregistrera såväl beteckningen Keso som Cottage Cheese, och var alltså skyddad i konkurrenshänseende. 

– Namnet Keso höll dock med tiden på att förlora begreppet som skyddat varumärke och ordet hamnade i Svenska Akademiens ordlista som förklaring till färskost, på samma sätt som en gång tejp, plywood och vespa förvandlades till generiska begrepp. 

– Idag marknadsförs därför produkten som Cottage Cheese under varumärket Keso.

Foto: M. Ryner Axfood

Text: Redaktionen


29 november 2025

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen