Bris larmar – dystra uppgifter

2023 06 19

Bris larmar om att allt fler barn ringer in om sin oro.

Organisationen Bris, Barnens rätt i samhället, har märkt av en tydlig ökning av mängden barn som ringer in och oroar sig över familjens ekonomi.

Oron är särskilt stor inför sommarlovet då många känner ångest över hur det kommer bli.

Marie Angsell, socionom vid Bris, menar att det finns barn som undviker att äta för att hjälpa föräldrarna med ekonomin, rapporterar SR.

– Dels så berättar ju barn att det är ont om pengar i familjen, men många beskriver också att de fått en medvetenhet om familjens ekonomi. Man har förstått att familjen kanske har höga lån som man har svårt att betala tillbaka till exempel, säger hon.

Försöker äta mindre

Vidare förklarar Angsell att hon pratat med barn som försöker äta mindre och avstår från att be om saker som de behöver från föräldrarna.

Förra sommaren tog den nationella stödlinjen för barn emot fler samtal än någonsin tidigare.

Inför denna sommar har BRIS rustat upp så att alla barn har tillgång till stöd dygnet runt.

“Tydligt mönster”

Många barn känner ångest och oro inför sommarlovet när fritidsaktiviteter tar paus och skolan stänger.

– Varje vår när sommarlovet närmar sig märker vi på Bris ett tydligt mönster i samtalen. 

– I år har vi märkt att fler samtal handlar om oro över hur sommaren ska bli ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Magnus Jägerskog som är generalsekreterare på Bris.

“Gråter varje natt”

Sedan hösten 2022 har Bris noterat en förändring när det kommer till hur barnen pratar om ekonomisk oro.

Allt fler barn märker av att föräldrarna bråkar om ekonomin.

Många oroar sig även över hur sommaren kommer bli.

– Jag känner mig väldigt ensam och är mest bara hemma. Jag vet aldrig vad jag ska göra eller säga när mina kompisar frågar om saker som kostar pengar. Jag gråter typ varje natt, speciellt nu till sommaren då det blir så mycket press, har ett barn berättat för Bris nationella stödlinje.

Tunga tider

Hög inflation och aggressivt höjda räntor har slagit hårt mot de svenska hushållen.

Efter en längre tid av låga räntor har Riksbanken nu på kort tid höjt styrräntan för att försöka få ner inflationen.

Foto: K. Cichewicz

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen