Bris larmar – dystra uppgifter

2023 06 19

Organisationen Bris, Barnens rätt i samhället, har märkt av en tydlig ökning av mängden barn som ringer in och oroar sig över familjens ekonomi.

Oron är särskilt stor inför sommarlovet då många känner ångest över hur det kommer bli.

Marie Angsell, socionom vid Bris, menar att det finns barn som undviker att äta för att hjälpa föräldrarna med ekonomin, rapporterar SR.

– Dels så berättar ju barn att det är ont om pengar i familjen, men många beskriver också att de fått en medvetenhet om familjens ekonomi. Man har förstått att familjen kanske har höga lån som man har svårt att betala tillbaka till exempel, säger hon.

Försöker äta mindre

Vidare förklarar Angsell att hon pratat med barn som försöker äta mindre och avstår från att be om saker som de behöver från föräldrarna.

Förra sommaren tog den nationella stödlinjen för barn emot fler samtal än någonsin tidigare.

Inför denna sommar har BRIS rustat upp så att alla barn har tillgång till stöd dygnet runt.

“Tydligt mönster”

Många barn känner ångest och oro inför sommarlovet när fritidsaktiviteter tar paus och skolan stänger.

– Varje vår när sommarlovet närmar sig märker vi på Bris ett tydligt mönster i samtalen. 

– I år har vi märkt att fler samtal handlar om oro över hur sommaren ska bli ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Magnus Jägerskog som är generalsekreterare på Bris.

“Gråter varje natt”

Sedan hösten 2022 har Bris noterat en förändring när det kommer till hur barnen pratar om ekonomisk oro.

Allt fler barn märker av att föräldrarna bråkar om ekonomin.

Många oroar sig även över hur sommaren kommer bli.

– Jag känner mig väldigt ensam och är mest bara hemma. Jag vet aldrig vad jag ska göra eller säga när mina kompisar frågar om saker som kostar pengar. Jag gråter typ varje natt, speciellt nu till sommaren då det blir så mycket press, har ett barn berättat för Bris nationella stödlinje.

Tunga tider

Hög inflation och aggressivt höjda räntor har slagit hårt mot de svenska hushållen.

Efter en längre tid av låga räntor har Riksbanken nu på kort tid höjt styrräntan för att försöka få ner inflationen.

Foto: K. Cichewicz

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen