Bris larmar – dystra uppgifter

2023 06 19

Bris larmar om att allt fler barn ringer in om sin oro.

Organisationen Bris, Barnens rätt i samhället, har märkt av en tydlig ökning av mängden barn som ringer in och oroar sig över familjens ekonomi.

Oron är särskilt stor inför sommarlovet då många känner ångest över hur det kommer bli.

Marie Angsell, socionom vid Bris, menar att det finns barn som undviker att äta för att hjälpa föräldrarna med ekonomin, rapporterar SR.

– Dels så berättar ju barn att det är ont om pengar i familjen, men många beskriver också att de fått en medvetenhet om familjens ekonomi. Man har förstått att familjen kanske har höga lån som man har svårt att betala tillbaka till exempel, säger hon.

Försöker äta mindre

Vidare förklarar Angsell att hon pratat med barn som försöker äta mindre och avstår från att be om saker som de behöver från föräldrarna.

Förra sommaren tog den nationella stödlinjen för barn emot fler samtal än någonsin tidigare.

Inför denna sommar har BRIS rustat upp så att alla barn har tillgång till stöd dygnet runt.

“Tydligt mönster”

Många barn känner ångest och oro inför sommarlovet när fritidsaktiviteter tar paus och skolan stänger.

– Varje vår när sommarlovet närmar sig märker vi på Bris ett tydligt mönster i samtalen.

– I år har vi märkt att fler samtal handlar om oro över hur sommaren ska bli ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Magnus Jägerskog som är generalsekreterare på Bris.

“Gråter varje natt”

Sedan hösten 2022 har Bris noterat en förändring när det kommer till hur barnen pratar om ekonomisk oro.

Allt fler barn märker av att föräldrarna bråkar om ekonomin.

Många oroar sig även över hur sommaren kommer bli.

– Jag känner mig väldigt ensam och är mest bara hemma. Jag vet aldrig vad jag ska göra eller säga när mina kompisar frågar om saker som kostar pengar. Jag gråter typ varje natt, speciellt nu till sommaren då det blir så mycket press, har ett barn berättat för Bris nationella stödlinje.

Tunga tider

Hög inflation och aggressivt höjda räntor har slagit hårt mot de svenska hushållen.

Efter en längre tid av låga räntor har Riksbanken nu på kort tid höjt styrräntan för att försöka få ner inflationen.

Foto: K. Cichewicz

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen