Bregott går fram med kritiserad förändring

2024 01 25

Efter över 55 år på marknaden genomgår smörjätten Bregott en ”historisk uppdatering”.

Det uppger Arla, som äger varumärket, i ett pressutskick.

De klassiska Bregottpaketen ändras från och med måndagen den 12 februari.

Smörpaketen har tidigare funnits i storlekarna 300 och 600 gram.

Nu blir två förpackningar tre.

Hädanefter kommer de klassiska förpackningarna att ersättas med tre storlekar på 250, 500 och 750 gram.

Enligt Arla är de nya förpackningarna framtagna för att erbjuda ett så relevant sortiment som möjligt för alla smaker och plånböcker.

– Bregott har funnits på svenskarnas frukostbord i över femtio år, men hushållens behov har förändrats mycket under den tiden. Vissa köper Bregott någon gång per år och andra gör av med ett stort paket i veckan.

– Vi hoppas att de nya storlekarna ska göra det lättare för alla att hitta en förpackning som matchar den egna smörkonsumtionen, säger Antoine Riché, ansvarig för smör och matfett på Arla Sverige.

Prisbild inte klar

Arla har tidigare inte kommenterat hur mycket de nya förpackningar kommer att kosta.

I november 2023 framhöll företaget att det är matbutikerna som sätter priserna.

I en intervju med SvD berättade dock Arlas presschef Max Wallenberg att det minsta paketet Bregott kommer att ha ett högre kilopris än det största.

Huruvida det genomsnittliga priset per kilo blir dyrare med de nya förpackningarna ville han inte svara på.

– Vår ambition är att det blir ett billigare kilopris än i dag på det största paketet, sa Max Wallenberg till tidningen.

Kritiken: Klockrent fall av krympflation

Arlas ickebesked om de nya priserna har kritiserats.

Sveriges Konsumenter – en samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen genom ökad konsumentmakt – är en av kritikerna.

Enligt organisationens generalsekreterare Jan Bertoft är Arlas nya satsning ”ett klockrent exempel på krympflation”.

– Mindre förpackningar till samma pris är ett sätt att smyga igenom en prishöjning. I grunden tycker vi att det är ohederligt, sa Bertoft till SvD i november.

Vidare utryckte tvivel om trovärdigheten i  Arlas utspel om att ”ambitionen” är att de nya förpackningarna innebär att kilopriset blir billigare än i dag.

– Ordet ambition gör mig ganska misstänksam. Det är ju inte ett förpliktigande ord.

Bluffmetod 

Krympflation är en särskild form av prisökning. Storleken på förpackningen minskar, men priset förblir detsamma.

Det rör sig således om en konkret prishöjning.

Arla dementerar

Arla har förnkeat att den nya satsningen skulle vara krympflation.

Företaget hänvisar till att de nya storlekarna har tagits fram för att möta ett förändrat konsumentbehov.

Foto: Arla Sverige

Text: Redaktionen

Ny åldersgräns på gång – alla kan tvingas identifiera sig

2025 08 01

En obligatorisk åldersgräns är på gång inom EU.

Nu går EU-kommissionen fram med ett nytt test för att undersöka om förändringen kan bli verklighet redan nästa år.

Det handlar om en app som ska kontrollera folks ålder – för att se till att en ny åldersgräns på sociala medier efterlevs i praktiken.

Men det möts av kritik, rapporterar SR.

– Jag tror att det man letar efter är vad man tror är en enkel teknisk lösning på ett moraliskt problem, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen, till radion.

– Att tvingas identifiera sig för att använda sociala medier kan skada den som har behov av att vara anonym på nätet, det kan vara allt från visselblåsare till att kanske bara vilja uttrycka åsikter utan att ens arbetsgivare får reda på det.

Testas i fem länder

Fem länder, bland annat Danmark, ska under 2026 testa den nya åldersgränsen och appen som ska verifiera den.

Det är nästa steg i en omdebatterad fråga hur unga ska skyddas på nätet. I Sverige är frågan högaktuell sedan regeringen tidigare i juli meddelade att en lagstadgad åldersgräns för sociala medier kommer allt närmare.

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

"Nödvändigt och efterlängtat"

En som dock välkomnar beskedet är Roksana Schnittger, grundare av organisationen Smartphone Free Childhood Sverige. Hon kallar det såväl nödvändigt som efterlängtat.

Enligt Roksana Schnittger är den åldersgräns som finns idag verkningslös och enbart en “papperskonstruktion”.

– Det vill säga, tiotusentals under 13 år använder apparna utan att någon kontrollerar det, säger hon till SR.

Finns inget förbud idag

Just nu finns inget förbud i svensk lag mot att använda sociala medier om man är under 13 år. Det som regeringen meddelat ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram i Sverige kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar, meddelade socialminister Jakob Forssmed (KD) i juli.

Foto:

Text: Redaktionen

Megavärme i Sverige – första gången på 100 år

2025 08 01

Sveriges längsta värmebölja på drygt 100 år är ett faktum.

Det konstaterar SMHI i ett nytt uttalande.

Framför allt är det den norra delen av landet som fått vänja sig vid högsommarvärme under juli månad.

På fredagen flaggar SMHI på nytt för höga temperaturer på uppemot 30 grader längst upp i Sverige.

– Längden på den sammanhängande perioden med värmebölja varierar från station till station, men helt klart är att det är en av de längsta vi har noterat i norra Norrland, framhåller väderinstitutet.

Så definieras värmebölja

SMHI definierar värmebölja som “en sammanhängande period på minst fem dygn med dagstemperaturer på minst 25 grader”.

Eftersom juli dock började relativt svalt kommer månadsmedeltemperaturen inte kunna mäta sig med exempelvis den från 2018.

– Om vi däremot tittar på längden av den sammanhängande perioden med dagstemperaturer på minst 25 grader så visar det sig att vi i en del fall får gå längre tillbaka än så för att hitta en motsvarighet, förklarar SMHI.

Inte hänt på 100 år

I Haparanda var det mellan 12 och 25 juli dagstemperaturer på över 25 grader.

Alltså 14 dygn i sträck.

SMHI måste slå i historieböckerna ända bak till 1924 för att hitta en lika lång motsvarighet i Sverige, då en 18 dagar lång värmebölja sköljde över Sverige mellan 19 juli och 5 augusti.

En annan, också på 14 dygn, förekom mellan 10 och 23 juli 1913.

– Om vi går till inlandet hittar vi Jokkmokk där årets värmebölja varade i 15 dygn mellan den 11 och 25 juli. Även där får vi gå tillbaka lite drygt 100 år för att hitta en längre värmebölja, nämligen 16 dygn mellan den 17 juli och 1 augusti 1924, skriver SMHI.

LÄS MER: Extremt väderfenomen på väg till Sverige – "aldrig upplevt förut"

"Extrem" risk för skogsbrand

Just nu föreligger varningar för “stor till lokalt extremt stor” risk för skogsbränder i östra Norrbottens län.

Det varnas även för brandrisken i stora delar av Götaland och sydligaste Värmlands län. Flera kommuner har upprättat eldningsförbud.

Dessutom flaggar Sveriges geologiska undersökning, SGU, för låga eller ovanligt låga grundvattennivåer i hela södra Sverige och längst norra östkusten.

LÄS OCKSÅ: Lagligt i Sverige – förbjudet i Spanien: turister bötfälls

Foto: RosZie resp GraphixMade

Text: Redaktionen