Brasiliens president hånar Zelensky och ger kraftigt förvirrade uttalanden

2022 02 28

En presskonferens med Jair Bolsonaro har spårat ur och hans utrikesminister får nu i efterhand gå in och försöka styra upp situationen.

Det var igår söndag som Brasiliens kontroversiella högernationalistiska president Jair Bolsonaro uttalade sig om Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Hånade Ukraina och dess ledare

Bolsonaro dömde ut Zelensky och hånade Ukrainas president framför TV-kamerorna. Han hånade även Ukrainas befolkning och sågade valresultatet som gav Volodymyr Zelensky valsegern.

– Ukrainas folk har placerat sitt hopp i händerna på en komiker, sa Bolsonaro.

Retoriken liknar Putins

Hans retorik är sannolikt stärkt efter hans ifrågasatta möte med Rysslands diktator Putin som ägde rum i Moskva för bara 12 dagar sedan trots att USA vädjade till Bolsonaro om att avstå mötet för att inte ge sken av att stödja Putin i en känslig tid.

Brödrafolk enligt Bolsonaro

Men Bolsonaro genomförde mötet ändå och på gårdagens presskonferens gjorde han flera ryssvänliga uttalanden.

– En stor del av Ukrainas befolkning talar ryska, sa Bolsonaro.

Han vägrade även att fördöma Rysslands agerande och hyllade istället den ryska diktaturen.

– Vi är praktiskt taget brödrafolk, säger Bolsonaro.

Häpnadsväckande uttalande

Bolsonaro påstod under presskonferensen att han haft ett två timmar långt möte med Putin på söndagen. Uppgifterna är häpnadsväckande både med tanke på samtalets längd men även med tanke på tajmingen mitt under brinnande krig.

Tillrättavisas av utrikesministern

Då Bolsonaro inte ville uppge vad samtalet hade handlat om uppstod även frågetecken om vad han framfört för budskap till Rysslands diktator.

Men Brasiliens utrikesminister går nu ut och säger att det inte alls ägt rum något samtal utan att Bolsonaro egentligen syftade på mötet i Moskva tidigare i februari.

Vill inte fördöma Ryssland

Bolsonaro fick hård kritik av USA efter sitt Moskvabesök där han sa att han stod i solidaritet med Ryssland.

Under presskonferensen fick Bolsonaro på nytt frågan om han är beredd att fördöma Putins anfallskrig men svarade då att vill avvakta och se en slutlig rapport i ärendet innan han kan ge sitt utlåtande.

Avfärdar rysk grymhet

Trots att diktatorns styrkor redan dödat 352 ukrainare varav 14 barn samt skadat 1 684 ukrainare varav 116 barn, enligt nya uppdateringar från Ukrainas inrikesdepartement, så avfärdade Bolsonaro rysk grymhet.

I stället sa han enligt Reuters att han inte tror att Ryssland kommer att orsaka någon större blodsutgjutelse i Ukraina.

– En statschef som Rysslands vill inte genomföra någon massaker någonstans, säger Bolsonaro.

FAKTA – Jair Bolsonaro

Brasiliens president Jair Bolsonaro kom till makten vid valet 2018 som kännetecknades av djupt politikerförakt på grund av skandaler som skakat det tidigare styrande Arbetarpartiet.

Högerextrema Jair Bolsonaro låg i början av valkampanjen långt efter men ökade undan för undan och lyckades vinna trots hans många kontroversiella uttalanden. Hans öknamn är ”Trump of the Tropics” och kritiken har varit hård mot hans aldrig sinande ström av skandaluttalanden:

Hyllat militärdiktaturen

Han har hyllat militärdiktaturen: ”Val kan inte förändra detta land. Förändring kan bara ske genom ett inbördeskrig där man gör det militärregimen inte genomförde, döda 30 000 personer. Det gör inget om några oskyldiga dör”.

Nedvärderat kvinnor

Han har nedvärderat kvinnor: ”Jag ska inte våldta dig för du är alldeles för ful”, sa han till en kvinnlig ledamot. Och om sin familj har han sagt: ”Jag fick fyra söner men sen blev jag svag och mitt femte barn blev en flicka”.

Mycket homofobisk

Han är mycket homofobisk: ”Hellre att min son dör i en bilolycka än att han dejtar en kille. Ser jag två män som kysser varandra så slår jag till dem.”

Foto: Jair Bolsonaro FB

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen