BRANSCHLARM: Sju företag i konkurs – varje dag

2024 04 06

I samband med Riksbankens höjning av styrräntan har många företag fått det tufft.

Den bransch som kanske har det allra svårast just nu är byggbranschen, där krisen blir allt djupare.

Just nu går sju företag i konkurs varje dag i snitt.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Förespråkar akutlösning

Branschorganisationen Byggföretagen vill nu se korttidspermitteringar som en tillfällig akutlösning.

– Korttidspermitteringar skulle vara till stor hjälp, om man under en begränsad period inte behöver stå för alla löner. Det skulle göra att man kan behålla fler medarbetare i branschen, säger organisationens prognosansvarige Johan Deremar till DN.

Följer situationen

Det råder fortsatt mycket stora utmaningar för den så räntekänsliga byggsektorn.

I branschen lägger man nu stort hopp på att Riksbanken kan sänka styrräntan i maj eller juni.

Samtidigt framhåller regeringen att man håller koll på sektorn.

– Regeringen följer utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet noga och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas, framhåller infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

“Vi närmar oss”

Det senaste beskedet från Riksbanken var att styrräntan lämnades oförändrad på 4 procent, ett frustrerande sådant för byggbranschen.

Framöver finns det dock förutsättningar för sänkningar, förklarar riksbankschef Erik Thedéen i samband med det senaste penningpolitiska mötet.

– Penningpolitiken har varit åtstramande under en längre tid, inflationstakten har fallit och mycket tyder på att inflationen är på väg mot målet på två procent, menar han.

– Vi närmar oss därmed ett läge då vi kan börja göra penningpolitiken mindre restriktiv.

Dämpad aktivitet

Thedéen medger att ekonomin har fått sig ett slag.

– Det är nu tydligt att den stramare penningpolitiken har bidragit till att dämpa aktiviteten i den svenska ekonomin, från höga nivåer.

– Vi vet att räntehöjningarna kraftigt har påverkat de räntekänsliga delarna av ekonomin, exempelvis bostadsbyggandet. En sektor där arbetslösheten har stigit avsevärt.

Foto: J. Żerdzicki

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen