Branschen slår larm: Stort problem med elbilar

2024 02 03

Sedan 2020 har den tredubblats.

Framför allt växte elbilsmarknaden under 2022. Då utgjorde elbilar 32 procent av alla nyregistrerade bilar, enligt Statistiska centralbyråns statistik.

– 2022 var det totalt 96 163 nyregistrerade personbilar som var elbilar. För år 2020 vara siffran 28 098, vilket innebär nästan en tredubbling på två år, kommenterade Magnus Nyström, statistiker på SCB.

Under 2023 bromsade dock elektrifieringstakten in rejält.

Totalt registrerades 280 665 personbilar under 2023 – en svag ökning med 0,5 procent jämfört med året innan.  Ökningen av andelen laddbara bilar var ytterst marginell – från 56 procent 2022 till knappt 60 procent 2023.

– Vi har de senaste åren sett en positiv utveckling när det gäller elektrifieringen av den svenska personbilsmarknaden.

– Därför är det mycket oroande att takten i elektrifieringen bromsat in under 2023 och nu väntas minska för första gången, vilket är ett trendbrott, kommenterade Mattias Bergman, vd på branschorganisationen Mobility Sweden i ett pressmeddelande.

Nytt larm

Nu slår branschorganisationen larm igen.

För första gången någonsin minskar elektrifieringstakten.

– Det är för tidigt att dra för stora slutsatser efter årets första inledande månad, men den långsiktiga trenden med en iskall privatmarknad för elbilar håller i sig, säger Sofia Linder, chefsekonom på Mobility Sweden. 

Vädjar till regeringen

Nu vädjar Mobility Sweden till regeringen.

Mer behöver göras för att öka elektrifieringstakten, uppger organisationen.

– Här behövs styrmedel från regeringen för att återigen få fart på marknaden, understryker Sofia Linder.

Viktig omställning för regeringen

Enligt EU:s nya klimatpaket Fit for 55, som Sverige måste förhålla sig till, ska fossila bränslen fasas ut till 2030.

I dag har Sverige som mål att minska utsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030. 

Professor Johan Hassler,  regeringens utredare av klimatmålen, har framhållit att målen bör anpassas till EU:s nya klimatpaket.

Han föreslår bland annat att transportsektorsmålet bör ändras så att det fokuserar på elektrifiering istället för utsläpp av växthusgaser.  

– Jag tycker att transportmålet ska skärpas och att fokus ska ligga på en snabb elektrifiering. Vi måste skapa ett fungerande ekosystem kring transportsektorn, sa John Hassler i samband med att han överlämnade sin utredning till regeringen.

Foto: P. Madubuike

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen