Branschen slår larm: Stort problem med elbilar

2024 02 03

Elbilsmarknaden i Sverige har vuxit kraftigt de senaste åren.

Sedan 2020 har den tredubblats.

Framför allt växte elbilsmarknaden under 2022. Då utgjorde elbilar 32 procent av alla nyregistrerade bilar, enligt Statistiska centralbyråns statistik.

– 2022 var det totalt 96 163 nyregistrerade personbilar som var elbilar. För år 2020 vara siffran 28 098, vilket innebär nästan en tredubbling på två år, kommenterade Magnus Nyström, statistiker på SCB.

Under 2023 bromsade dock elektrifieringstakten in rejält.

Totalt registrerades 280 665 personbilar under 2023 – en svag ökning med 0,5 procent jämfört med året innan. Ökningen av andelen laddbara bilar var ytterst marginell – från 56 procent 2022 till knappt 60 procent 2023.

– Vi har de senaste åren sett en positiv utveckling när det gäller elektrifieringen av den svenska personbilsmarknaden.

– Därför är det mycket oroande att takten i elektrifieringen bromsat in under 2023 och nu väntas minska för första gången, vilket är ett trendbrott, kommenterade Mattias Bergman, vd på branschorganisationen Mobility Sweden i ett pressmeddelande.

Nytt larm

Nu slår branschorganisationen larm igen.

För första gången någonsin minskar elektrifieringstakten.

– Det är för tidigt att dra för stora slutsatser efter årets första inledande månad, men den långsiktiga trenden med en iskall privatmarknad för elbilar håller i sig, säger Sofia Linder, chefsekonom på Mobility Sweden.

Vädjar till regeringen

Nu vädjar Mobility Sweden till regeringen.

Mer behöver göras för att öka elektrifieringstakten, uppger organisationen.

– Här behövs styrmedel från regeringen för att återigen få fart på marknaden, understryker Sofia Linder.

Viktig omställning för regeringen

Enligt EU:s nya klimatpaket Fit for 55, som Sverige måste förhålla sig till, ska fossila bränslen fasas ut till 2030.

I dag har Sverige som mål att minska utsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030.

Professor Johan Hassler, regeringens utredare av klimatmålen, har framhållit att målen bör anpassas till EU:s nya klimatpaket.

Han föreslår bland annat att transportsektorsmålet bör ändras så att det fokuserar på elektrifiering istället för utsläpp av växthusgaser.

– Jag tycker att transportmålet ska skärpas och att fokus ska ligga på en snabb elektrifiering. Vi måste skapa ett fungerande ekosystem kring transportsektorn, sa John Hassler i samband med att han överlämnade sin utredning till regeringen.

Foto: P. Madubuike

Text: Redaktionen

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen