Bransch slår larm – “Det här är på allvar”

2023 04 29

Fackförbundet Byggnads larmar om dödsfallen i byggbranschen.

Byggbranschen kantas av stora problem gällande säkerheten och nu slår fackförbundet Byggnads larm angående den mörka statistiken.

Under 2020 och 2021 dog 20 byggnadsarbetare i arbetsplatsolyckor och facket kräver att arbetsgivarna tar ett större ansvar.

Det uppges finnas flera systematiska problem inom arbetet, rapporterar P4 Dalarna.

– De kan inte smita undan sitt ansvar här. Det här är liksom på allvar, det är en död byggnadsarbetare varje månad, säger Lars Jonsson som är vice ordförande i Byggnads Gävle-Dala.

Oseriösa aktörer

Det finns flera olika anledningar till säkerhetsproblemen i branschen, menar Jonsson.

Bland annat handlar det om tidspress, och att många oseriösa aktörer är verksamma inom yrket.

Nu uppmanas arbetsgivarna att agera för att säkerställa arbetarnas säkerhet.

Anordnade manifestation

Ett annat problem uppges vara att det är för många inblandade i processerna.

Lars Jonsson anordnade en manifestation i Borlänge för att hedra de som gått bort eller skadat sig på jobbet.

– Vi har långa led av underentreprenörer, och vi har många oseriösa företag som kryper in under leden. Då försöker byggföretagen undvika ansvaret, men det är helt orimligt. Framför allt måste huvudentreprenörerna ta det ansvaret. Säger de stopp, då blir det stopp, förklarar Jonsson.

Tydlig vision

Branschorganisationen Byggföretagen är bland annat verksamma med att samordna arbetsmiljörådgivare för att främja säkerheten på arbetsplatsen.

Organisationen har en tydlig vision.

– Ha en olycksfri byggbransch. Vår vision är noll olyckor i byggbranschen, framhåller Byggföretagen.

Obligatoriskt för medlemmar

Byggföretagen har arbetat fram programmet Safe Construction Training, som sedan 2021 är en obligatorisk säkerhetsutbildning för organisationens medlemmar.

– Byggföretagen vill ha ett hållbart arbetsliv. En skadefri arbetsmiljö som gör det möjligt att arbeta ett helt arbetsliv och mår fysiskt och psykiskt bra vid pension.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


3 augusti 2026

Total kollaps – helt land har slocknat

2026 08 03

Omkring tio miljoner människor famlar i mörker.

Elnätet har kollapsat.

Allt ljus slocknade bums.

Nu är hela Kuba utan ström, rapporterar Reuters.

– Avbrottet följer tre landsomfattande strömavbrott i juli och kommer samtidigt som en USA-införd oljeblockad ytterligare belastar öns åldrande energiinfrastruktur, skriver nyhetsbyrån.

"Total frånkoppling"

Den oljeblockad som USA och president Donald Trump satte in efter att ha tillfångatagit Venezuelas diktator Nicolás Maduro i januari har slagit hårt mot Kuba, som köpt majoriteten av sin olja från just Venezuela.

Nattens haveri kom strax före klockan 23 i natt, lokal tid.

– En total frånkoppling av det nationella elkraftsystemet har inträffat, skriver det statliga elbolaget UNE på X.

Stort missnöje utbröt

När ljuset plötsligt slocknade i huvudstaden Havanna i natt utbröt ett stort missnöje bland invånarna på stan, rapporterar AFP.

Avbrottet kommer bara 24 timmar efter att västra delen av Kuba satts i mörker.

Strömavbrotten har gjort det normala livet nästan omöjligt, och varje avbrott innebär också att vattenförsörjningen sipprar ut och takfläktarna stannar av, skriver nyhetsbyrån.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

Sätter eld på sopor

I de värst drabbade områdena har många invånare uttryckt sin frustration genom att sätta eld på sopor eller skapa oväsen genom att slå på grytor och stekpannor.

– Det är en växande påfrestning för ett samhälle som är vant vid motgångar men nu fast i en flera månader lång kris som inte har något uppenbart slut i sikte, erfar AFP.

Det är kombinationen av brist på bränsle och en föråldrad infrastruktur som får elnätet på Kuba att återkommande kollapsa.

USA har fortsatt att vägra släppa in ny olja till önationen.

Andra läser: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Arkivfoto: X

Text: Redaktionen