6 sep 26

Bransch skriker efter personal – behöver tusentals

2023 04 09

Det råder stor brist på servicetekniker inom bilindustrin.

Det finns ett stort behov av mekaniker som lagar och servar bilar i Sverige.

Branschen skriker efter arbetskraft, och tusentals nya tekniker kommer att behövas de kommande åren.

Nyckeln till rekrytering handlar om utbildning, menar Tommy Letzén, vd för Motorbranschens riksförbund.

– De siffror vi har tillsammans med branschföreningar visar att vi saknar uppemot 6 000 personer på en treårsperiod, säger han till Sveriges Radio.

Elbilar i fokus

Ett av de stora behoven handlar om tekniker som kan reparera och serva elbilar.

Branschen har jobbat med att utveckla de befintliga utbildningarna, men Tommy Letzén är självkritisk.

– Jag vill säga att vi som bransch kanske inte varit jätteduktiga på att tala om att vi är en framtidsbransch utan har fortfarande någon stämpel om att det är oljigt och tungt och jobbigt, säger han.

Flera egenskaper

Det finns olika sätt att utbilda sig till servicetekniker inom bilindustrin.

Ett av dem är att läsa på komvux, som framhåller att det finns flera egenskaper som eftersöks inom branschen.

– Som fordonsmekaniker behöver du allt modernare kunskaper både inom IT såsom traditionell reparation av äldre bilar. Som bilmekaniker är det därför viktigt med kunskap om både mekanik, hydraulik och elektronik samt hur dessa kan samverka, framhåller komvux.

Antal sysselsatta

Ett av Statistiska centralbyråns verktyg för att mäta arbetskraften i Sverige är BAS, eller befolkningens arbetsmarknadsstatus.

En analys från slutet av februari visade att antalet sysselsatta personer i åldern 15 till 74 år uppgick fjärde kvartalet 2022 till 5 171 000.

– Det är en ökning med 121 000 personer jämfört med motsvarande period 2021, förklarar SCB.

Beskriver utvecklingen

Syftet med analysen är att med hjälp av administrativa data beskriva arbetsmarknadsläget i Sverige.

Den fokuserar även på utvecklingen över tid i landet.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 26

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern 

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen