Bransch larmar – “många kommer sluta”

2023 04 15

Svenska mjölkbönder är mycket oroliga.

Lantbrukare i Sverige menar att många gårdar kan tvingas lägga ner.

Detta på grund av att bönderna får allt mindre betalt för mjölken som levereras till Arla.

Priset för mjölk till bönderna har sänkts i flera omgångar, och många inom branschen menar att någonting måste göras, rapporterar DN.

– Många bönder kommer att sluta. De har för dåliga ekonomiska förutsättningar. Sverige är ett högkostnadsland där bönderna alltid sitter med Svarte Petter, säger Charlotte Hallén Sandgren, veterinär, konsult och ordförande i kommittén för Hållbar mat vid Kungliga Skogs- och lantbruksakademin.

Flera orsaker

Det finns flera olika orsaker till prisraset.

Bland annat finns det ett överskott av mjölk på den internationella marknaden, och priset på mjölkpulver har sjunkit ordentligt.

En annan anledning är att konsumenter inte spenderar på samma sätt som de gjorde förut.

Stor oro

I Sverige finns en oro för att yngre bönder faller bort i allt högre grad.

Idag är antalet bönder som är under 44 år gamla 15 procent, en siffra som låg på 26 procent för tjugo år sedan.

– Vi kommer ha väldigt få som vill fortsätta om vi inte gör något drastiskt, menar Charlotte Hallén Sandgren.

Hård konkurrens

En av anledningarna till den besvärande situationen för svenska mjölkbönder handlar om den internationella konkurrensen.

Lantbrukarnas riksförbund menar att det finns flera olika anledningar att välja svenskproducerade produkter, bland annat klimatmässiga sådana.

– Svensk mjölk- och köttproduktion har avsevärt lägre klimatpåverkan än andra länders produktion. Svensk mjölkproduktion ger 44 procent lägre utsläpp av växthusgaser, förklarar LRF.

God omsorg

Bland konkurrensen finns länder med lägre produktionskostnader men även sämre djurvälfärd, ytterligare en anledning att välja svenskt, menar LRF.

– I Sverige har grisarna knorren kvar och korna går på bete. Men för att den svenska produktionen ska vara konkurrenskraftig krävs en modernisering av djurskyddsreglerna som kan öka konkurrenskraften med en förbättrad eller bibehållen god djuromsorg. 

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen