Bransch larmar – “många kommer sluta”

2023 04 15

Svenska mjölkbönder är mycket oroliga.

Lantbrukare i Sverige menar att många gårdar kan tvingas lägga ner.

Detta på grund av att bönderna får allt mindre betalt för mjölken som levereras till Arla.

Priset för mjölk till bönderna har sänkts i flera omgångar, och många inom branschen menar att någonting måste göras, rapporterar DN.

– Många bönder kommer att sluta. De har för dåliga ekonomiska förutsättningar. Sverige är ett högkostnadsland där bönderna alltid sitter med Svarte Petter, säger Charlotte Hallén Sandgren, veterinär, konsult och ordförande i kommittén för Hållbar mat vid Kungliga Skogs- och lantbruksakademin.

Flera orsaker

Det finns flera olika orsaker till prisraset.

Bland annat finns det ett överskott av mjölk på den internationella marknaden, och priset på mjölkpulver har sjunkit ordentligt.

En annan anledning är att konsumenter inte spenderar på samma sätt som de gjorde förut.

Stor oro

I Sverige finns en oro för att yngre bönder faller bort i allt högre grad.

Idag är antalet bönder som är under 44 år gamla 15 procent, en siffra som låg på 26 procent för tjugo år sedan.

– Vi kommer ha väldigt få som vill fortsätta om vi inte gör något drastiskt, menar Charlotte Hallén Sandgren.

Hård konkurrens

En av anledningarna till den besvärande situationen för svenska mjölkbönder handlar om den internationella konkurrensen.

Lantbrukarnas riksförbund menar att det finns flera olika anledningar att välja svenskproducerade produkter, bland annat klimatmässiga sådana.

– Svensk mjölk- och köttproduktion har avsevärt lägre klimatpåverkan än andra länders produktion. Svensk mjölkproduktion ger 44 procent lägre utsläpp av växthusgaser, förklarar LRF.

God omsorg

Bland konkurrensen finns länder med lägre produktionskostnader men även sämre djurvälfärd, ytterligare en anledning att välja svenskt, menar LRF.

– I Sverige har grisarna knorren kvar och korna går på bete. Men för att den svenska produktionen ska vara konkurrenskraftig krävs en modernisering av djurskyddsreglerna som kan öka konkurrenskraften med en förbättrad eller bibehållen god djuromsorg.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen