Bränder rasar i Medelhavsland – svenska turister varnas

2025 07 25

Flera stora bränder härjar just nu i Grekland.

Strax efter lunchtid på fredagen rapporterades en rad nya brandhärdar i olika delar av landet.

Samtidigt råder fortsatt extrem hetta, vilket skapar farliga förhållanden för bränder att snabbt spridas, rapporterar den grekiska nyhetsbyrån Protothema.

Just nu bekämpar brandkårer bränder i Thesprotia, Messinia, Ioannina, det historiska området Olympia samt i Halkidiki – ett populärt semestermål för många svenska turister.

Lördag klassas som extremrisk

– Lördagen 26 juli klassas som en dag med "extrem brandrisk" – den högsta nivån på den grekiska brandriskskalan (kategori 5), säger myndigheten för klimatkris och civilskydd i ett uttalande.

Framförallt områden som Attika, Evia, Boeotia och hela Peloponnesos pekas ut som särskilt utsatta. Även delar av norra Grekland, Kreta och öarna i Egeiska havet riskerar att drabbas.

Många svenska turister befinner sig just nu i de berörda områdena, särskilt på Peloponnesos och i Halkidiki.

2 döda på Cypern

Även Cypern har drabbats av en av de värsta skogsbränderna på över 50 år, där två personer tragiskt miste livet när de försökt fly branden i en bil nära Limassol.

Den intensiva värmeböljan med temperaturer upp mot 44 grader, starka vindar och utdragen torka har drivit branden över cirka 120 kvadratkilometer, förstört hem och tvingat hundratals evakueringar.

– Spanien kommer att skicka två flygplan för att hjälpa till i släckningsarbetet av skogsbränderna i Limassol och Pafos, meddelar den cypriotiske regeringstalspersonen Konstantinos Letympiotis på plattformen X.

Uppmanas till vaksamhet

Myndigheterna mobiliserar samtliga resurser. Brandflyg, helikoptrar, markstyrkor och kommunala fordon står redo – men allmänheten spelar en avgörande roll.

Det är strikt förbjudet att elda, använda grillar eller utföra arbete som kan orsaka gnistor på landsbygden.

Foto: Anasmeister

Text: Redaktionen


“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen