Bottennotering för svenska kronan: Så påverkas Sverige

2022 10 09

Den svenska kronan försvagades ytterligare efter Vladimir Putins besked om en delvis mobilisering i Ryssland.

Efter diktatorns tal på onsdagsmorgonen var en dollar uppe på över 11 svenska kronor. En ny historisk bottennotering.

– Oroande besked från Moskva (Putins tal) får svenska kronan att sätta dystert historiskt rekord och idag spräcka 11:an mot dollarn, twittrade SEB-ekonomen Robert Bergqvist.

År 2001 låg kronan på en liknande låg nivå  – då kunde en dollar köpas för 11,04 kronor.

Dyrare resor och mat

Kronans svaga ställning kan ställa till det. Det blir dyrare att resa utomlands och varupriserna i Sverige förväntas öka ytterligare, rapporterar SVT Nyheter.

– En svag krona, och en stark dollar i det här fallet, innebär att vi importerar inflation. Det blir dyrare att importera från utlandet. Det blir en utmaning, inte minst för centralbanken när man gör allt för att försöka bekämpa inflationen, säger Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, till tv-kanalen.

Bra för exporten

Men en svag krona är inte endast negativt. Svenska varor förväntas bli billigare på världsmarknaden, vilket gynnar exporten.

– Om man är en ren exportör inom basindustrin i större utsträckning, och som inte har någon eller ganska liten import, har det en positiv effekt åtminstone på kort sikt. Det blir helt enkelt billigare att köpa från Sverige, säger Lena Sellgren till SVT. 

Priserna för importindustrin förväntas dock bli betydligt dyrare.

Svår balansgång

Enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson innebär den svaga kronan en svår balansgång för Riksbankens direktion.

– Om de inte höjer räntan tillräckligt mycket kan kronan gå svagare på grund av ränteskillnader. Men om de höjer för mycket kan det knäcka bostadsmarknaden, säger han till Di.

Analytikern framhäver att en bostadskrasch skulle försvaga kronan ytterligare.

Foto: Riksbanken resp A. Nygård

Text: Redaktionen

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

1dec2025

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen