Bostadspriserna ökar trots bankernas prognos

2023 05 08

Ny statistik visar på stigande priser och lågt köpintresse.

Svensk Mäklarstatistik visar att bostadspriserna under april fortsätter att öka.

Redan förra månaden visade Svensk Mäklarstatistik att bostadsrätter hade ökat med en procent men i april fortsätter priserna att stiga, framför allt i storstäderna.

Dålig försäljningstakt

Däremot är försäljningstakten fortsatt trög, vilket har med inflation, lågkonjunktur och räntehöjningar att göra, enligt SvD.

– Det leder till att många avvaktar och att det kommer ut få nya bostäder på marknaden. För de bostäder som kommer ut finns en efterfrågan vilket håller priserna uppe, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån till tidningen.

Rekordsiffror

Försäljningstakten under april fortsätter att ligga på ungefär lika låga nivåer som varit under den värsta inflationen. Efter Svensk Mäklarstatistiks senaste redovisning kan det tolkas som att marknaden inte håller på att lätta.

Johan Engström tror att det förvärras av att priserna ligger på en högre nivå och att få bostäder sålts under ungefär ett års tid. För att vara vårsäsong ligger bostäderna ute rekordlänge.

– I storstadsområdena där drygt 30 procent av villorna säljs, har priserna på årsbasis minskat mellan 15 och 16 procent, medan årsförändringen för villor i riket exklusive storstadsområden är 13 procent, säger Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik till SvD.

Framtidsoptimism

Många mäklare är också positiva inför den framtida marknaden och Bjurfors säger sig ha fler intressenter nu på visningar jämfört med tidigare.

– Mycket är fortfarande osäkert, men jag tror de flesta tänker att det värsta nu ligger bakom oss. Prisförväntningarna är låga men viktigare är att trenden är stigande, säger Fredrik Kullman, vd på Bjurfors i ett pressmeddelande.

Minskad inflation

Analytiker räknar med att inflationen kommer falla kraftigt under andra halvåret vilket skulle öka försäljningstakten enligt tidningen Privata Affärer.

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen