BOSTÄDER: Här kan priserna rusa när marknaden vänder

2023 10 30

Bostadsmarknaden har en tuff period bakom sig men när det vänder så kan det vända rejält.

I mars och april 2022 låg priserna på toppnivå för både bostadsrätter och hus i Sverige, enligt Ekonomifakta.

Men sedan kom raset i samband med lågkonjunkturen, de höga låneräntorna och den eskalerande inflationen.

Rejäla prisökningar

När Sveriges ekonomi vänder väntas emellertid även bostadsmarknaden få ett uppsving och för vissa bostadsrätter och hus kan det bli rejäla prisökningar.

GP har vänt sig till två stjärnmäklare som berättar vilka bostäder som de bedömer kan komma att få de största prishöjningarna när det vänder upp igen i Göteborg.

Fyra kategorier

De pekar ut fyra olika kategorier.

- Centrum och områden som ligger nära centrum väntas öka i pris både på kort och lång sikt.

- Nyproducerade lägenheter och bostäder, så kallad nyproduktion, som drabbats av stor osäkerhet när räntorna varit höga.

- Bostäder som ligger i områden där det finns restauranger, affärer, kaféer och annat serviceutbud.

- Mindre lägenheter väntas bli populärare då folk vill kunna spara pengar till annat i samband med lågkonjunkturen.

Komma tillbaka starkt

– Folk vill gärna bo nytt och fint, och det tror jag inte har förändrats egentligen. Så när det blir lite mer stabilt med räntorna så tror jag att det kan komma tillbaka starkt.

Det framhåller Alexandra Jönsson som är kontorschef på Fastighetsbyrån i Göteborg, till GP.

Hon tror även att folk kommer att söka sig mot centrum.

Pengar till annat

– Fler kommer tvingas eller välja att bo mindre och få mer pengar kvar till annat, så områden med en högre andel mindre lägenheter eller exempelvis radhusområden skulle kunna gå lite bättre.

Det understryker Lundin Fastighetsbyrås vd Christian Lundin som även tror att bostäder nära ett högt serviceutbud kommer att stiga i pris.

Men det är ovisst när vändningen kommer.

– Köparnas betalningsvilja har minskat mer än vad bostadspriserna visar. Säljare som inte får priset de vill ha pausar försäljningen så det säljs färre bostäder och utbudet ökar.

Det betonar Erik Olsson Fastighetsförmedling i sin oktoberkommentar. Förmedlingen tror att priserna kan komma att falla ännu mer.

– Fler säljare anpassar sig så att det säljs fler bostäder genom att bostadspriserna går ner snarare än upp.

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen


Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen