”Bortglömd” skatt har ökat med 36 procent

2023 10 18

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Ökade med 96 miljoner

Skatten det handlar om är den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

Enligt ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, har det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

"Ta ert förnuft till fånga"

Vitvaror, tv-apparater och datorer samt läsplattor står för den största delen av ökningen.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i ett pressmeddelande.

Hon vädjar nu till statsminister Ulf Kristersson (M) och hans ministerkollegor.

– Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten.

Stora kostnader

Det är också datorer, läsplattor, tv-apparater men även telefoner som via elektronikskatten drar in mest pengar till statskassan.

Förra året drog staten in 2,7 miljarder på samma skatt. I år är prognosen ett ökat skatteuttag närmare en miljard kronor.

– Även statens egna myndigheter är starkt kritiska till elektronikskatten då den inte leder till positiva miljöeffekter, är svår att följa upp och leder till stora administrativa kostnader för både företag och myndigheter, säger Pernilla Enebrink.

Skedde ändå

Från och med 1 juli ändrade regeringen elektronikskatten. 

Tidöavtalspartierna tog rygg på ett förslag från den tidigare regeringen och minskade möjligheterna till avdrag.

Enligt regeringens budget skulle inte ändringen öka skatteuttaget – men det har alltså skett ändå, varnar branschen.

– Idag kan elektronikskatten ligga på nästan 600 kronor för en enskild produkt. Det gör att priskänsliga konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. Därmed leder skatten till minskad hållbarhet, säger Pernilla Enebrink.

"Obegripligt"

Samma bransch slog larm om höjningen redan i augusti.

– Att regeringen i det här svåra ekonomiska läget väljer att höja elektronikskatten med upp till 500 kronor per produkt för konsumenterna är obegripligt. Det påverkar särskilt hushåll som har mindre pengar att röra sig med, vilket är många idag, sade Pernilla Enebrink vid tillfället i ett annat pressutskick.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen