”Bortglömd” skatt har ökat med 36 procent

2023 10 18

En av Sveriges minst uppmärksammade skatter har ökat kraftigt det senaste året.

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Ökade med 96 miljoner

Skatten det handlar om är den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

Enligt ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, har det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

"Ta ert förnuft till fånga"

Vitvaror, tv-apparater och datorer samt läsplattor står för den största delen av ökningen.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i ett pressmeddelande.

Hon vädjar nu till statsminister Ulf Kristersson (M) och hans ministerkollegor.

– Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten.

Stora kostnader

Det är också datorer, läsplattor, tv-apparater men även telefoner som via elektronikskatten drar in mest pengar till statskassan.

Förra året drog staten in 2,7 miljarder på samma skatt. I år är prognosen ett ökat skatteuttag närmare en miljard kronor.

– Även statens egna myndigheter är starkt kritiska till elektronikskatten då den inte leder till positiva miljöeffekter, är svår att följa upp och leder till stora administrativa kostnader för både företag och myndigheter, säger Pernilla Enebrink.

Skedde ändå

Från och med 1 juli ändrade regeringen elektronikskatten. 

Tidöavtalspartierna tog rygg på ett förslag från den tidigare regeringen och minskade möjligheterna till avdrag.

Enligt regeringens budget skulle inte ändringen öka skatteuttaget – men det har alltså skett ändå, varnar branschen.

– Idag kan elektronikskatten ligga på nästan 600 kronor för en enskild produkt. Det gör att priskänsliga konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. Därmed leder skatten till minskad hållbarhet, säger Pernilla Enebrink.

"Obegripligt"

Samma bransch slog larm om höjningen redan i augusti.

– Att regeringen i det här svåra ekonomiska läget väljer att höja elektronikskatten med upp till 500 kronor per produkt för konsumenterna är obegripligt. Det påverkar särskilt hushåll som har mindre pengar att röra sig med, vilket är många idag, sade Pernilla Enebrink vid tillfället i ett annat pressutskick.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23 sep 2026

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post. 

– Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman. 

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen


23 sep 2026

Ovanligt väderbesked i Sverige – då drar det in

2026 09 24

Varmare temperaturer är på väg.

Det beskedet kommer från Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

I en prognos för inledningen av oktober, alltså om ungefär en vecka, är beskedet att det blir ovanligt varma temperaturer i år. Och det gäller för hela landet.

– Inledningen av oktober väntas bli varmare än normalt i norra Sverige, men redan under vecka 41 dämpas värmen något. Under vecka 41–42 väntas det fortfarande bli omkring normalt eller något varmt för årstiden, uppger meteorologen.

Värme i söder

Prognosen för södra Sverige låter liknande som den för de norra delarna av landet.

– Även här väntas oktober börja med varmt väder för årstiden, men under vecka 41–42 väntas omkring normalt eller något varmare än normalt, framhåller Lasse Rydqvist.  

– Från vecka 43 ser temperaturen ut att hamna omkring det normala. Någon tydlig kall signal syns ännu inte, men ett mer blockerat väderläge kan öppna upp för kyla även i söder.

Läs också: Vänta inte – svenska bilister uppmanas

SMHI instämmer

Från vädermyndigheten SMHI kommer ett liknande besked. Efter att vädret kan stå och väga under resten av veckan, väntas ett högtryck ta över framåt söndag med varmare och torrare luft.

– Mot mitten av nästa vecka kan luft, som är riktigt varm för den här tiden på året, strömma upp och ge sensommarkänsla i början av oktober, framhåller väderinstitutet.

Liknande 2015

Flera olika faktorer kommer styra väderutvecklingen under resten av oktober. Bland annat den sydliga jetströmmen som kan ha stor påverkan på lågtrycken över Europa.

– Signalerna i den här utsikten påminner om hur det såg ut inför oktober 2015. Även då fick vi en varm start, innan ett högtryck växte sig allt starkare över norra Europa och Skandinavien, minns Lasse Rydqvist.  

– Det resulterade i betydligt torrare väder på många håll i Sverige, samtidigt som lågtrycken fick större utrymme längre söderut över Europa. Även då hade vi en ovanligt stark El Niño.

Andra läser: Trumps minister vill stoppa presidenten

Foto: Yuriy Bogdanov

Text: Redaktionen