”Bortglömd” skatt har ökat med 36 procent

2023 10 18

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Ökade med 96 miljoner

Skatten det handlar om är den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

Enligt ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, har det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

"Ta ert förnuft till fånga"

Vitvaror, tv-apparater och datorer samt läsplattor står för den största delen av ökningen.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i ett pressmeddelande.

Hon vädjar nu till statsminister Ulf Kristersson (M) och hans ministerkollegor.

– Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten.

Stora kostnader

Det är också datorer, läsplattor, tv-apparater men även telefoner som via elektronikskatten drar in mest pengar till statskassan.

Förra året drog staten in 2,7 miljarder på samma skatt. I år är prognosen ett ökat skatteuttag närmare en miljard kronor.

– Även statens egna myndigheter är starkt kritiska till elektronikskatten då den inte leder till positiva miljöeffekter, är svår att följa upp och leder till stora administrativa kostnader för både företag och myndigheter, säger Pernilla Enebrink.

Skedde ändå

Från och med 1 juli ändrade regeringen elektronikskatten. 

Tidöavtalspartierna tog rygg på ett förslag från den tidigare regeringen och minskade möjligheterna till avdrag.

Enligt regeringens budget skulle inte ändringen öka skatteuttaget – men det har alltså skett ändå, varnar branschen.

– Idag kan elektronikskatten ligga på nästan 600 kronor för en enskild produkt. Det gör att priskänsliga konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. Därmed leder skatten till minskad hållbarhet, säger Pernilla Enebrink.

"Obegripligt"

Samma bransch slog larm om höjningen redan i augusti.

– Att regeringen i det här svåra ekonomiska läget väljer att höja elektronikskatten med upp till 500 kronor per produkt för konsumenterna är obegripligt. Det påverkar särskilt hushåll som har mindre pengar att röra sig med, vilket är många idag, sade Pernilla Enebrink vid tillfället i ett annat pressutskick.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

• Elområde Luleå SE 1
• Elområde Sundsvall SE 2
• Elområde Stockholm SE 3
• Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen