Börsikon varnar: Bubblan på väg att spricka

2026 05 08

Börsikonen Michael Burry liknar aktiemarknaden vid den mot slutet av 90-talet.

USA-börsen fortsätter att stiga.

Trots krig i Mellanöstern, höga oljepriser och en inflation som inte tycks sjunka på andra sidan Atlanten fortsätter börsindex att klättra högre.

Börsikonen Michael Burry säger nu att AI-rallyt börjar likna slutskedet av it-bubblan mot slutet av 1990-talet, rapporterar CNBC.

Burry varnar

Michael Burry blev ikonisk efter att han förutspådde bostadsbubblan i USA i samband med finanskrisen för 18 år sedan.

Nu menar han att börsens AI-rusning börjar se oroväckande ut.

– Aktier går inte upp eller ner på grund av jobbstatistik eller konsumentförtroende. Det känns som de sista månaderna av bubblan 1999–2000, säger Burry.

“Ingen pratar om nåt annat”

Burry jämför den senaste utvecklingen för Philadelphia Semiconductor Index med den uppgång som föregick kollapsen för teknikaktier i mars 2000. 

Indexet har stigit mer än 10 procent bara den här veckan, vilket driver upp 2026 års uppgång till 65 procent.

– Helt och hållet oavbruten AI. Ingen pratar om någonting annat på hela dagarna, säger han.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Inte bara Burry

Det är inte bara Michael Burry som tror att AI-trenden rör sig om en bubbla.

Den erfarna investeraren Bill Gurley är en annan som är skeptisk till rallyt.

– När människor blir rika snabbt kommer en hel massa andra människor in och vill också bli rika, och det är därför det blir bubblor till slut. En vacker dag kommer vi att få en AI-återställning, eftersom vågor skapar bubblor, eftersom lycksökare tränger sig in, säger han till Fortune.

Fortsätter stiga

Irankriget tycks inte längre vara av någon större vikt för börsmarknaden.

USA och Iran har fortfarande inte nått fram till något avtal – men det ledande indexet S&P 500 stiger med ytterligare 0,8 procent på fredagen.

Indexet har därmed stigit med hela åtta procent den senaste månaden, enligt data från Marketwatch.

Läs mer: Världen håller andan – Rubio: Besked kommer idag

Foto: H. Nural

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen