Bonus införs i Sverige – pensionärer kan nobbas

2026 03 19

Igår öppnade ansökningen för det nya bonussystemet i Sverige.

Hushåll som kvalificerar sig kan numera få 46 800 kronor i stöd över en treårsperiod för att köpa en elbil.

Den nya premien riktar sig till hushåll med lägre inkomster och som bor i landsbygdskommuner eller andra områden med dålig tillgång till kollektivtrafik.

Men vem som egentligen har rätt till premien är inte helt okomplicerat. Naturvårdsverket utgår från inkomst när beslut fattas om en ansökan ska godkännas eller inte.

Dit räknas bland annat lön, pension, sjukpenning och överskott från näringsverksamhet.

Men inte exempelvis studiebidrag eller studielån.

– I praktiken innebär det att en pensionär som har för hög pension inte får premien, medan en student som inte jobbar extra kan få elbilspremien även om han eller hon har ett ganska stort studielån, framhåller magasinet Vi Bilägare som granskat saken.

Vänder sig till barnfamiljer

Enligt Naturvårdsverket får ingen i hushållet ha en så hög inkomst att de betalar statlig inkomstskatt om man ska ta del av stödet. Dessutom får inte hushållets samlade inkomst överstiga 80 procent av medelinkomsten i Sverige.

Totalt är premien värd 400 miljoner kronor i årets budget och stödet omfattar 5,6 miljarder mellan 2026 och 2032.

– Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) veckan innan ansökningarna skulle öppna.

LÄS OCKSÅ: Larm om kyckling – matbutiker tvingas till nödåtgärd

Kan söka – trots att man bor vid tågstation

Men det som också avgör är att man måste bo i en landsbygdskommun eller i ett annat område med begränsad tillgång till kollektivtrafik.

Definitionen på “landsbygdskommun” är att minst 50 procent av invånarna bor utanför ett tätbefolkat område.

Så är exempelvis fallet i Kungsbacka kommun, där någon som bor intill tågstationen därmed kan söka stödet, men inte någon i Falkenbergs kommun där enbart drygt 47 procent bor utanför ett tätbefolkat område.

– Det slår så fel, säger Markus Jöngren (MP), gruppledare i Falkenberg, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Volvo lägger ned klassisk verksamhet

Foto: I. Samkov

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen