Bolånetagare varnas: ”Gör inte det här”

2024 01 08

Ett trendbrott har skett på bolånemarknaden.

För första gången på två år har en tydlig nedgång för bundna räntor noterats.

Störst är fallet för femåriga boräntor, rapporterar SvD.

Bankernas räntesänkningar kan få många pressade bolånetagare att överväga att låsa sin ränta under en längre tid.

Ett stort misstag, enligt Claudia Wörnmann som är boendeekonom på Hypoteket.

Hon framhåller att det är en dålig idé att binda boräntan på längre tid än två år.

– Så som det ser ut nu kommer räntorna att fortsätta falla och binder man sitt bolån på fem år nu så är risken att man sitter med Svarte Petter, säger Wörnmann till SvD.

Uppmanar: Så länge bör du binda lånet

Boendeekonomen anser dock inte att det är en felaktig strategi att binda boräntan i nuläget, men fem år är en för lång period, enligt experten. 

Claudia Wörnmann uppmanar i stället bolånetagare att låsa räntan under en kortare tid, i ett eller två år.

– Då kan man både få en lägre räntenivå än vad som just nu gäller för rörlig boränta plus att man kan dra nytta av en eventuell fortsatt räntenedgång, säger hon till SvD.

Har sänkt räntan 

Hypoteket är en av flera banker som sänkt sina listräntor för bundna bolån efter Riksbankens senaste räntebesked i november. 

I december sänkte Hypoteket sina listräntor för bolån med bindningstid på ett, tre och fem år.

Räntan för bolån med bindningstid på ett respektive tre år sänktes med 0,40 procentenheter.  Räntan på ett femårigt lån sänktes med 0,30 procentenheter.

Ny prognos efter Riksbankens besked

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad i november. Ett beslut som förändrat prognosen för kommande räntebeslut.

Marknaden förväntar sig numera att Riksbanken kommer att sänka räntan framöver. 

Enligt Nordea kan ett sådant besked komma till våren.

Storbanken bedömer att  en första räntesänkning sker i maj.

LÄS MER HÄR:

Storbank skickar ut brev – räkna med överraskning om fyra månader

Foto: Magnet.me

Text: Redaktionen


Nya villkor för självscanning på Coop och Ica

2024 02 28

Stölderna i självscanningen har ökat lavinartat under de senaste åren.

Vid upprepade tillfällen har bland annat Svensk Handel larmat om systematiska stölder där folk tycks ha satt i system att utnyttja självscanningskassorna på exempelvis Coop och Ica för att stjäla livsmedel.

Gärningspersonerna ser ofta ut att scanna in samtliga varor som de lägger i påsen men i själva verket scannar de bara in de billiga varorna, har organisationen tidigare framhållit.

– Alternativt scannar de in alla varor först för att sedan radera de dyrare varorna innan de kommer till kassan.

Nya tuffa villkor

Nu har flera av de stora livsmedelskedjorna tröttnat på stölderna.

Tuffare villkor har implementerats på bland annat Coop, Ica, Hemköp och Willys, rapporterar Sveriges Radio.

Konkret handlar det om elektronisk individuell övervakning som innebär att kassorna lagrar information från kunder som scannat fel.

Misstagen hamnar i ett dataregister och resulterar i att dessa kunder behöver genomgå fler så kallade avstämningar när man ska betala.

– Det är de villkor som Coops säkerhet har tagit fram, säger exempelvis butikschefen Joantan Espnoza från Coop-hallen i Gävle till SR.

Då ökar risken

Avstämningarna sker med andra ord inte bara slumpmässigt. Avvikande köpbeteende, som att man behöver köper en vara, ökar chansen för att bli kontrollerad.

Det finns även så kallade “avstämningsvaror” som också kan innebära förutbestämd avstämning.

Att kunder misstänkliggörs målas upp som en risk, men den risken väljer Coop att tona ned.

– Vi försöker vara snälla och trevliga även mot kunder som vi kanske tror har scannat fel medvetet, säger Jonatan Espnosa.

Byter prislappar

Strategierna för att fuska i självscanningen är många. Tidigare har Ica påtalat att kunder till exempel väger en gullök och sätter prislappen på en dyrare vara, som olivolja.

Svensk Handel har även uppmärksammat att gärningspersoner delar upp varor i två olika kundvagnar – i den ena lägger man billiga varor som man scannar och i den andra dyrare varor som man inte scannar.

– Vid självutcheckningen avvaktar man med att rulla fram den dyra kundvagnen för att se om det blir avstämning. Om så är fallet lämnar man kvar kundvagnen med dyra varor i butiken. Om avstämning däremot inte sker rullar man ut båda vagnarna, framhåller organisationen.

LÄS MER: Allvarliga rapporter gällande självscanning

Foto: ICA-Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteförändring av elpriset

2024 02 27

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia ett rykande färskt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen