Bluff sprids om Kalles Kaviar

2024 10 13

Ett klipp om en fejkad kaviartub har fått miljontals visningar.

Vad som är äkta och vad som är fejk på nätet och i sociala medier är ofta svårt för många att bedöma.

På senare tid har ett klipp fått stor spridning där en kaviarprodukt presenteras, rapporterar SVT.

Produkten uppges heta ”Khaleds kaviar” – och i videon visas en kaviartub som är väldigt lik det klassiska kaviarmärket Kalles kaviar.

Miljontals tittare

SVT har fått en förfrågan från en lärare vid en gymnasieskola i Dalarna, som har bett kanalen att verifiera klippet, eftersom många av hennes elever trott att kaviaren är äkta.

Klippet har setts av 2,4 miljoner tittare, enligt kanalen.

Men Khaleds kaviar finns inte på riktigt.

Roligt och kreativt

Bakom den fejkade kaviarprodukten står videokreatören Mikael Johansson, som har använt en riktig kaviartub men designat den själv under namnet ”Khaleds kaviar”.

Han driver med ett flertal företaget i sina sociala medier, bland annat genom att skapa produkter som inte finns i verkligheten. Han har också skapat falska valaffischer.

Syftet är att skapa humor genom att bland annat driva med kända varumärken.

– Folk tycker att det är roligt och jag tycker att det är roligt att göra det. Det blir ett kreativt utlopp, säger Mikael Johansson till kanalen.

”Ikoniskt varumärke”

Tillverkaren av Kalles kaviar meddelar att man inte har någonting med fejkkampanjen att göra.

Företaget tycks dock ta den virala uppståndelsen med ro.

– Med ett så starkt och ikoniskt varumärke som Kalles kommer det alltid att finnas de som vill använda det för att skapa uppmärksamhet, skriver de till SVT.

Populär produkt

Kalles kaviar är ett mycket känt varumärke i Sverige.

Produkten lanserades under 1950-talet, och blev en succé nästan omgående.

Idag är produkten en del av Orkla Foods Sverige.

Den 16 oktober firar företaget att Kalles kaviar fyller 70 år, enligt ett meddelande från företaget.

Idag säljs en tub Kalles kaviar var tredje sekund, enligt företaget, och varje år konsumeras 10 miljoner tuber Kalles kaviar.

Foto: Petey21, Wikipedia

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 25

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ny butik öppnar – men alla får inte handla där

2025 05 25

En ny klädbutik öppnar i Göteborg – men bara för folk med en viss inkomst.

I Rannebergen i de nordöstra delarna av Göteborg öppnar nu en ny klädbutik.

Butiken säljer kläder från märken som Didrikson, Nudie och Maxomorra – men alla får inte handla där.

Köp i butiken kräver medlemskap – och medlemskap är bara till för personer som har en viss inkomst.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Tydlig målgrupp

Butiken KlädRätt finns för medlemmar som lever i ekonomisk utsatthet och deras primära målgrupp är barnhushåll i ekonomisk utsatthet.

– Men alla som uppfyller kriterierna för medlemskap är välkomna att handla hos oss, framgår via butikens webbsida.

Den vars inkomst är lägre än 14 100 kr i månaden efter skatt kan bli medlem.

Aldrig mer än en tredjedel

Priset på kläderna varierar men ett plagg kostar aldrig mer än en tredjedel av Konsumentverkets snittpris för normala kostnader för kläder och skor. 

På vissa plagg kan det förekomma små defekter, “men alla plagg som säljs är nya och användbara”. 

– Vårt mål är att ha ett brett och varierat utbud, men eftersom kläderna har donerats till oss kan sortimentet se olika ut från dag till dag.  

Ökar i Sverige

I Sverige levde 6 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom under 2023. 

Det motsvarar drygt en halv miljon personer. 

Andelen som är den näst lägsta i hela EU har ökat med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023.

Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift.

Det konstaterade Statistiska centralbyrån i en rapport från slutet av 2024.

Så ser det ut i EU

EU-landet med lägst andel i materiell och social fattigdom är Slovenien, 5 procent av befolkningen. 

Högst är andelen i Rumänien, Bulgarien och Grekland, cirka en tredjedel av befolkningen. 

– Jämfört med 2021 har andelen i dessa tre länder minskat något, dock har den ökat i de flesta andra EU-länder, förklarar Statistiska centralbyrån i rapporten.

– Den största procentuella ökningen av materiell och social fattigdom skedde i Finland och Österrike.

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen