Blixten har slagit ner i flygplan

2024 11 23

Ett finskt flygplan har träffats av blixten.

Det rör sig om ett Finnair-flygplan som var på väg från huvudstaden Helsingfors till Budapest.

Planet AY1255 lyfte från Helsingfors-Vanda flygplats men tvingades vända efter att ha varit uppe i luften i ungefär 20 minuter.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet.

Måste granskas

Finnairs kommunikationschef Mia Eloranta framhåller att planet fick ytliga materiella skador av blixtnedslaget.

Hon förklarar att planet nu måste granskas efter händelsen.

– Då märktes det att planet fått lindriga skador av blixtnedslaget. Det handlar om typiska skador efter ett blixtnedslag: små ytskador, säger hon.

Är på reparation

Planet i fråga kunde inte lyfta igen efter händelsen och passagerarna fick omplaceras och åka vidare med andra plan.

Flygplanet är nu på reparation där man bedömer skadorna.

Ingen person ska ha kommit till skada och Eloranta menar att blixtnedslag i flygplan inte är farligt, men att det är standard att planen måste inspekteras efter sådana incidenter.

Så fungerar det

Anledningen till varför det är förhållandevis säkert är att flygplanen är designade på ett sådant sätt som gör att planets skrov leder blixten på utsidan.

Det förklarar Transportstyrelsen.

– När det gäller åsknedslag så fungerar ett flygplan på samma sätt som en bil. Skrovet, som är gjort av metall, leder blixten på utsidan så att de som sitter inuti inte skadas, uppger myndigheten.

Har alltid en plan

När flygplan flyger under oväder finns det alltid en plan för hur man ska agera.

Innan en flygning påbörjas konsulterar piloterna meteorologen och får väderrapporter för flygsträckan, landningsflygplats och minst en alternativ landningsflygplats.

– Alternativflygplatsen ska användas i händelse av att destinationsflygplatsen inte går att använda för landning på grund av exempelvis dåligt väder eller vindar, fortsätter Transportstyrelsen.

– Flygvägen och flyghöjden till destinationen väljs bland annat med hänsyn till rådande väder.

Foto: T. van der Kuip

Text: Redaktionen

Arla storsatsar på populära produkten – “Efterfrågan har ökat kraftigt”

2025 06 07

Arla investerar i en helt ny produktionslinje.

Under de senaste åren har efterfrågan på olika typer av proteinrika produkter ökat kraftigt.

Bland annat handlar det om kvarg.

Nu ger Arla besked om att de investerar i en helt ny produktionslinje för att kunna möta det växande behovet vad gäller just kvarg.

Det framhåller mejerijätten i ett pressmeddelande.

Arla storsatsar

Arla satsar cirka 380 miljoner kronor på att bygga en ny produktionslinje för kvarg vid mejeriet i Linköping.

Den nya produktionslinjen kommer att fokusera på kvarg till marknaden i Sverige, där “efterfrågan har ökat kraftigt de senaste åren”. 

Intresset hänger ihop med ett “allt större sug efter proteinrika och fettsnåla produkter”. 

2024 utsåg svenska folket kvarg till årets trendigaste livsmedel i en undersökning av Livsmedelsföretagen.

“Viktigt”

Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige, kommenterar storsatsningen.

– Att producera mer mejeriprodukter i Sverige är inte bara bra för klimatet, lantbruket och jobben, säger hon.

– Det är också en viktig del i vår gemensamma förmåga att vara förberedda när omvärlden förändras.

Läs mer: Icas vinst faller – “Resultatet blev svagare”

Under 2028

Den nya kvarglinjen väntas tas i drift under första kvartalet 2028 och “stärker mejeriets roll som en strategisk knutpunkt i Arlas svenska verksamhet”. 

– Med investeringen ökar Arla sin kapacitet att möta den växande efterfrågan på kvarg med svenskproducerat innehåll – som ett komplement till den befintliga produktionen i Danmark, Finland och Tyskland, meddelar mejerijätten.

290 anställda

Mejeriet i Linköping, där cirka 290 personer arbetar, är Sveriges största specialmejeri och har en "lång tradition av innovation och effektiv produktion". 

Anläggningen producerar i dag drygt 280 olika mejeriprodukter, inklusive yoghurt, gräddfil, crème fraiche, laktosfria och annat.

Läs mer: Norge överväger förändring för matbutikerna – på grund av Sverige

Foto: Arla Sverige

Text: Redaktionen

Ryssarna pekar ut landets största fiende – varken USA eller Ukraina

2025 06 07

Ryska folket har fått rösta på vilket land de ser som Rysslands största fiende.

Det brutala ryska anfallskriget i Ukraina fortsätter.

Sedan februari 2022 har många västländer brutit kontakten helt med Ryssland – och många i östra Europa oroar sig över direkt militär konfrontation.

Nu pekar ryska folket ut landets största fiende – och då handlar det varken om Ukraina eller USA.

Största fienden

Trots de långvariga meningsskiljaktigheterna är det alltså inte USA som ryssarna ser som fiende nummer ett.

Inte heller är det landet som Ryssland för närvarande ligger i krig med.

Istället är det Natojätten Tyskland som ryska folket bedömer är landets största fiende just nu, rapporterar Moscow Times med hänvisning till en studie från det oberoende undersökningsföretaget Levada Center.

Undersökning visar

Tyskland (55 procent), Storbritannien (49 procent) och Ukraina (43 procent) rankas nu som de tre mest fientliga länderna i de ryska respondenternas ögon.

Andelen respondenter som angav USA som det land som är mest fientligt inställt till Ryssland har nästan halverats till 40 procent i år, jämfört med 76 procent 2024.

USA hamnar därmed på fjärde plats på listan, bakom Tyskland, Storbritannien och Ukraina.

Kriget fortsätter

Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina.

En högt uppsatt ukrainsk tjänsteman uppger att den ryska militären har för avsikt att ta över halva Ukraina i slutet av 2026.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Halva Ukraina

ISW förklarar.

– Den ukrainska presidentkansliets biträdande chef, överste Pavlo Palisa, sade till reportrar den 5 juni att Ryssland sannolikt strävar efter att ta över hela Donetsk och Luhansk oblast senast den 1 september 2025 och skapa en buffertzon längs den norra ukrainsk-ryska gränsen senast i slutet av 2025, rapporterar ISW.

– Palisa sade också att Ryssland avser att ockupera hela Ukraina på östra stranden av floden Dnipro och ta över Odessa och Mykolaiv oblast senast i slutet av 2026.

Läs mer: Tiotals miljarder till Ukraina – Natoland ökar trycket

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen