Blev Magdalena Andersson statsminister eller inte – Här är svaret

2021 11 25

Många rubriker runt om i Sverige klargjorde att Sveriges första kvinnliga statsminister hade valts– men stämmer det verkligen?

Den stora frågan var det många som ställde sig i Sverige i går när det stod klart att Magdalena Andersson (S) avgått som statsminister bara sju timmar efter att hon röstats fram. Men hade hon då verkligen blivit statsminister eller inte? Här är svaret.

Centern vägrade

Bakgrunden till all osäkerhet var att Regeringen Anderssons S-MP-budget föll vid budgetomröstningen samma dag som hon röstats fram till statsminister. Trots att S-MP-regeringen inte förhandlat fram budgeten med Vänsterpartiet så vägrade Centern att rösta på budgeten.

Ratade vänstersvängen

Orsaken är att Magdalena Anderssons (S) förhandlingar med Vänsterpartiet för att säkra deras stöd i statsministeromröstningen fått Centern att ana oråd. Annie Lööf (C) ansåg att Socialdemokraterna gjort en vänstersväng. Centern var även negativa till Socialdemokraternas ekonomiska vänstergir vid S-kongressen där Magdalena Andersson valdes till partiledare.

Pensionerna inte problemet

Och vänstersvängen handlar inte om de höjda pensionerna utan om skrivningarna i S-MP-V-avtalet om att Vänstern ska ges möjlighet till ökat inflytande inom regeringsunderlaget.

M-KD-SD-budget vann

Därför vägrade Centern att rösta ja till S-MP-budgeten vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann den slutliga budgetomröstningen istället. Och det i sin tur innebär att bland annat Sverige sänker bensin- och dieselskatten med 50 öre.

Billigare bensin blev MP-droppen

För Miljöpartiet blev inte minst bensinprissänkningen droppen som fick bägaren att rinna över och De Gröna hoppade av regeringen då de vägrade att styra landet på en budget som SD hade varit med och ta fram. Billigare bensin var den enskilda budgetpost som de främst lyfte fram som mest negativt i M-KD-SD-budgeten men rent övergripande så vägrade partiet att sitta i en regering som var tvungen att regera på en budget som SD varit med att forma.

Och eftersom statsministeromröstningen samma morgon avsåg en S-MP-regering så hade förutsättningarna nu ändrats så kraftigt att en ny statsministeromröstning måste hållas. Och för att möjliggöra detta beslutade sig Magdalena Andersson (S) för att avgå.

En fråga om respekt

– Enligt konstitutionell praxis bör en koalitionsregering avgå om ett parti lämnar regeringen. Min bedömning är att motsvarande måste gälla även när riksdagen har valt en ny statsminister, men den nya regeringen ännu inte har tillträtt. Trots att det parlamentariska underlaget tycks oförändrat bör regeringsfrågan därför prövas på nytt av riksdagen. För mig är det en fråga om respekt men jag vill heller inte leda en regering där det finns grund att ifrågasätta dess legitimitet, meddelar Magdalena Andersson (S).

Två stora frågor

Och här kommer svaret på de frågor många ställer sig.

--Har Sverige haft en kvinna som statsminister? Det vill säga blev Magdalena Andersson (S) statsminister eller inte i går?

Svaret är nej. Hon blev aldrig statsminister. Orsaken är att den nya regeringen och den nya statsministern tillträder först efter den så kallade skifteskonseljen med Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf. Magdalena var endast det man i USA kallar för Statsminister Elect, det vill säga framröstad men inte tillträdd. Mötet hos Kungen skulle ske på fredag men blev nu inställt.

--Men det talades ju om att Sverige valde sin första statsminister, ligger det något alls i det?

Svaret är ja. Magdalena Andersson blev framröstad och vald till statsminister. Hon vann statsministeromröstningen vilket innebär att Sveriges riksdag valde fick sin första kvinnliga statsminister – men eftersom hon aldrig hann tillträda så blev hon bara utsedd, inte tillträdd.

ANALYS

Ja, Sveriges riksdag har röstat fram sin första kvinnliga statsminister men Sverige har aldrig haft sin första kvinnliga statsminister ty Magdalena Andersson (S) avgick innan hon hann tillträda.

Det är med andra ord Stefan Löfven som fortsatt leder landet och har titeln statsminister.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson

[yop_poll id="898"]

22 sep 2026

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

2026 09 22

Var beredd på att priset vid pump kan börja chockhöjas med start redan nästa vecka.

Redan nästa torsdag, den 1 oktober, försvinner den första skattesänkningen. Då kommer priset vid pump öka med cirka en krona litern för bensin och 40 öre litern för diesel.

Men det är bara början.

Två månader senare höjs priset igen med ytterligare tre kronor litern när den tillfälliga skattesänkningen löper ut. Även om politikerna vill förlänga den är det tveksamt om tiden räcker, rapporterar TV4. Klockan tickar snabbt, konstaterar Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrensfrågor på Drivmedel Sverige.

– Det är väldigt lite som tyder på att de hinner göra något innan första oktober. Och vill riksdagen göra något åt skattehöjningen i december, så ska en ansökan om ett förlängt undantag från EU-reglerna skickas in och sedan behandlas av EU-kommissionen, säger han till tv-kanalen.

Fyra kronor oavsett regering

Totalt blir drivmedlet alltså fyra kronor dyrare per liter inom kort. Det spelar då ingen roll att Socialdemokraterna inte vill höja skatten, eller om inte heller Tidöpartierna skulle vilja göra det, eftersom Sverige tillfälligt styrs av en övergångsregering som inte tar den typen av beslut.

Lägg därtill ett stökigt världsmarknadspris på olja.

– Sedan har världspolitiska situationer svängt snabbt förr. Men som konsument ska man nog ställa sig in på höjda priser, säger Viktor Gunnarsson.

Läs mer: 1 500 kronor i böter – många bilister gör felet

Experten: 28 kronor litern

Så sent som förra veckan förutspådde råvaruanalytikern Christian Kopfer från Arctic Securities ett dieselpris på omkring 28 kronor per liter. 

Vi har skattesituationen, men sen har den svenska kronan också blivit rätt svag i den här miljön. Ovanpå det har du den underliggande bristen på olja, vi konsumerar i dag tre till fyra fat mer än vad som produceras, vilket såklart är ohållbart, säger han till Di.

Kopfer pekar även på att Kinas ökade oljeimport ökar konkurrensen på marknaden och att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier begränsar utbudet av diesel. 

– Så det är en mängd faktorer som samverkar och ingenting tyder på att det kommer bli bättre. Att vi behöver ta av våra oljelager kommer innebära att priserna fortsätter upp.

Läs mer: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


22 sep 20226

Matkedja utklassar Ica – 18 procent billigare

2026 09 22

Lågpriskedjan Lidl utklassar konkurrenter som Ica Nära, Coop och Hemköp i en ny prisundersökning.

Folk tycker det är för dyrt med ekologiska matvaror. Det menar oberoende Matpriskollen som nu kartlagt kostnaden för en ekologisk matkasse i Sveriges livsmedelsbutiker.

– Många avstår från att handla ekologiskt på grund av priset. Vår undersökning visar att skillnaden i pris mellan olika butikskedjor är fortsatt stor, och den som vill handla ekologiskt kan spara upp till 18 procent, eller nästan 200 kronor, på vår kasse bara genom att välja rätt butik, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Dyrast frukt på Coop

Matpriskollen har totalt tittat på 40 ekologiska varor i de olika butikerna. Sju av varorna är inom frukt och grönt, där Lidl är billigast med 209 kronor. Dyrast är Coop där varorna kostar 264 kronor, nära 27 procent mer. Ica Maxis frukt och grönt är 8,1 procent dyrare än Lidls.

– De 33 övriga varorna täcker mejeri, skafferi, drycker, konserver, kött och torkad frukt. Även här är Lidl billigast, på 895 kronor. Dyrast är Ica Nära på 1 051 kronor, drygt 17 procent högre, framhålls i rapporten.

Ica Nära dyrast totalt

Även totalt sett är Lidl och Ica Nära varandras motpoler. Lidls ekokasse kostar totalt 1 104 kronor, den billigaste, medan Ica Näras går på 1 299 kronor och är dyrast. Ica Maxi ligger också en bra bit över Lidl, även om skillnaden är mindre med cirka 4-5 procent dyrare.

– Vi ser att det kan vara dubbelt så dyrt att handla chiafrön, morötter och citroner i “fel” butik, så det gäller att vara observant, säger Ulf Mazur.

Andra läser: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Den viktigaste slutsatsen är dock en annan.

Gapet handlar mindre om att en kedja är dyr rakt igenom, och mer om enskilda varugrupper där prissättningen spretar kraftigt. För konsumenten betyder det att det lönar sig att vara multilojal – och särskilt att jämföra priser på just de varor där skillnaderna är som störst, skriver Matpriskollen.

Kedja

Frukt & Grönt

Mot billigast F/G

Övriga varor

Hela kassen

Mot billigaste

Lidl

209 kr

895 kr

1 104 kr

Ica Maxi

226 kr

+8,1%

919 kr

1 145 kr

+3,7%

Willys

223 kr

+6,7%

937 kr

1 159 kr

+5,0%

Ica Kvantum

232 kr

+11,0%

957 kr

1 189 kr

+7,7%

Stora Coop

258 kr

+23,4%

957 kr

1 215 kr

+10,1%

City Gross

224 kr

+7,2%

995 kr

1 219 kr

+10,5%

Ica Supermarket

235 kr

+12,4%

1 017 kr

1 252 kr

+13,4%

Hemköp

241 kr

+15,4%

1 019 kr

1 260 kr

+14,1%

Coop

264 kr

+26,3%

1 010 kr

1 274 kr

+15,4%

Ica Nära

248 kr

+18,7%

1 051 kr

1 299 kr

+17,6%

Källa: Matpriskollen

Andra läser: USA har fått nog – alla flyg ska stoppas i morgon

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen