Blev Magdalena Andersson statsminister eller inte – Här är svaret

2021 11 25

Många rubriker runt om i Sverige klargjorde att Sveriges första kvinnliga statsminister hade valts– men stämmer det verkligen?

Den stora frågan var det många som ställde sig i Sverige i går när det stod klart att Magdalena Andersson (S) avgått som statsminister bara sju timmar efter att hon röstats fram. Men hade hon då verkligen blivit statsminister eller inte? Här är svaret.

Centern vägrade

Bakgrunden till all osäkerhet var att Regeringen Anderssons S-MP-budget föll vid budgetomröstningen samma dag som hon röstats fram till statsminister. Trots att S-MP-regeringen inte förhandlat fram budgeten med Vänsterpartiet så vägrade Centern att rösta på budgeten.

Ratade vänstersvängen

Orsaken är att Magdalena Anderssons (S) förhandlingar med Vänsterpartiet för att säkra deras stöd i statsministeromröstningen fått Centern att ana oråd. Annie Lööf (C) ansåg att Socialdemokraterna gjort en vänstersväng. Centern var även negativa till Socialdemokraternas ekonomiska vänstergir vid S-kongressen där Magdalena Andersson valdes till partiledare.

Pensionerna inte problemet

Och vänstersvängen handlar inte om de höjda pensionerna utan om skrivningarna i S-MP-V-avtalet om att Vänstern ska ges möjlighet till ökat inflytande inom regeringsunderlaget.

M-KD-SD-budget vann

Därför vägrade Centern att rösta ja till S-MP-budgeten vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann den slutliga budgetomröstningen istället. Och det i sin tur innebär att bland annat Sverige sänker bensin- och dieselskatten med 50 öre.

Billigare bensin blev MP-droppen

För Miljöpartiet blev inte minst bensinprissänkningen droppen som fick bägaren att rinna över och De Gröna hoppade av regeringen då de vägrade att styra landet på en budget som SD hade varit med och ta fram. Billigare bensin var den enskilda budgetpost som de främst lyfte fram som mest negativt i M-KD-SD-budgeten men rent övergripande så vägrade partiet att sitta i en regering som var tvungen att regera på en budget som SD varit med att forma.

Och eftersom statsministeromröstningen samma morgon avsåg en S-MP-regering så hade förutsättningarna nu ändrats så kraftigt att en ny statsministeromröstning måste hållas. Och för att möjliggöra detta beslutade sig Magdalena Andersson (S) för att avgå.

En fråga om respekt

– Enligt konstitutionell praxis bör en koalitionsregering avgå om ett parti lämnar regeringen. Min bedömning är att motsvarande måste gälla även när riksdagen har valt en ny statsminister, men den nya regeringen ännu inte har tillträtt. Trots att det parlamentariska underlaget tycks oförändrat bör regeringsfrågan därför prövas på nytt av riksdagen. För mig är det en fråga om respekt men jag vill heller inte leda en regering där det finns grund att ifrågasätta dess legitimitet, meddelar Magdalena Andersson (S).

Två stora frågor

Och här kommer svaret på de frågor många ställer sig.

--Har Sverige haft en kvinna som statsminister? Det vill säga blev Magdalena Andersson (S) statsminister eller inte i går?

Svaret är nej. Hon blev aldrig statsminister. Orsaken är att den nya regeringen och den nya statsministern tillträder först efter den så kallade skifteskonseljen med Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf. Magdalena var endast det man i USA kallar för Statsminister Elect, det vill säga framröstad men inte tillträdd. Mötet hos Kungen skulle ske på fredag men blev nu inställt.

--Men det talades ju om att Sverige valde sin första statsminister, ligger det något alls i det?

Svaret är ja. Magdalena Andersson blev framröstad och vald till statsminister. Hon vann statsministeromröstningen vilket innebär att Sveriges riksdag valde fick sin första kvinnliga statsminister – men eftersom hon aldrig hann tillträda så blev hon bara utsedd, inte tillträdd.

ANALYS

Ja, Sveriges riksdag har röstat fram sin första kvinnliga statsminister men Sverige har aldrig haft sin första kvinnliga statsminister ty Magdalena Andersson (S) avgick innan hon hann tillträda.

Det är med andra ord Stefan Löfven som fortsatt leder landet och har titeln statsminister.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson

[yop_poll id="898"]

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump kanske inte blev träffad av kula

2024 07 25

Nu ifrågasätts det om Donald Trump verkligen blev träffad av en kula vid mordförsöket.

Mordförsöket mot Donald Trump den 13 juli har skakat om både USA och världen.

Trump klarade sig med blotta förskräckelsen när han blev beskjuten av gärningsmannen Thomas Matthew Crooks, och kulan gick genom örat istället för att träffa huvudet.

Men nu ifrågasätter FBI om det verkligen var en kula som gick genom Trumps öra.

– Med avseende på president Trump så finns det vissa frågor kring huruvida det var en kula eller splitter som träffade hans öra, säger FBI-chefen Christopher Wray, rapporterar the Guardian.

Väcker starka reaktioner

FBI-chefens uttalande kom i samband med en utfrågning i kongressen.

Donald Trump själv har med bestämdhet sagt att det var en kula som träffade honom.

– Jag tog en kula för demokratin, har Trump bland annat sagt.

Men enligt Christopher Wray är detta alltså inte klarlagt än.

FBI-chefens uttalande väcker dock starka reaktioner och får hård kritik.

”Politiskt motiverat”

En av dem som protesterar mot uttalandet är Ronny Jackson, tidigare läkare i Vita huset och numera republikansk kongressledamot.

Han har enligt uppgifter själv undersökt Trumps öra.

Jackson menar att FBI-chefens uttalande är ”politiskt motiverat”, rapporterar tidningen.

– Det är ABSOLUT OANSVARIGT av Chris Wray att göra ett sådant uttalande som chef för FBI, skriver Ronny Jackson på X.

Jackson menar att Wray vid upprepade tillfällen har använt sin maktposition för att försöka motarbeta Donald Trump.

– DET VAR EN KULA – JAG HAR SETT SÅRET! PATETISKT!!!, dundrar Jackson på den sociala plattformen.

Trump har krävt FBI-chefens avgång

I utfrågningen i kongressen på onsdagen fick FBI-chefen också frågan om han sett någon kognitiv försämring hos president Joe Biden, rapporterar Forbes.

Wray svarade då att han inte träffat Joe Biden särskilt ofta men att han inte hade observerat någon kognitiv försämring hos presidenten i samband med sina samtal med Biden.

Detta fick Donald Trump att kräva FBI-chefens avgång i ett inlägg på plattformen Truth Social. Wray ”ljuger för kongressen”, enligt Trump.

Det står med andra ord klart att Trump-lägret inte har något större förtroende för FBI-chefen just nu.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen