Blev Magdalena Andersson statsminister eller inte – Här är svaret

2021 11 25

Många rubriker runt om i Sverige klargjorde att Sveriges första kvinnliga statsminister hade valts– men stämmer det verkligen?

Den stora frågan var det många som ställde sig i Sverige i går när det stod klart att Magdalena Andersson (S) avgått som statsminister bara sju timmar efter att hon röstats fram. Men hade hon då verkligen blivit statsminister eller inte? Här är svaret.

Centern vägrade

Bakgrunden till all osäkerhet var att Regeringen Anderssons S-MP-budget föll vid budgetomröstningen samma dag som hon röstats fram till statsminister. Trots att S-MP-regeringen inte förhandlat fram budgeten med Vänsterpartiet så vägrade Centern att rösta på budgeten.

Ratade vänstersvängen

Orsaken är att Magdalena Anderssons (S) förhandlingar med Vänsterpartiet för att säkra deras stöd i statsministeromröstningen fått Centern att ana oråd. Annie Lööf (C) ansåg att Socialdemokraterna gjort en vänstersväng. Centern var även negativa till Socialdemokraternas ekonomiska vänstergir vid S-kongressen där Magdalena Andersson valdes till partiledare.

Pensionerna inte problemet

Och vänstersvängen handlar inte om de höjda pensionerna utan om skrivningarna i S-MP-V-avtalet om att Vänstern ska ges möjlighet till ökat inflytande inom regeringsunderlaget.

M-KD-SD-budget vann

Därför vägrade Centern att rösta ja till S-MP-budgeten vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann den slutliga budgetomröstningen istället. Och det i sin tur innebär att bland annat Sverige sänker bensin- och dieselskatten med 50 öre.

Billigare bensin blev MP-droppen

För Miljöpartiet blev inte minst bensinprissänkningen droppen som fick bägaren att rinna över och De Gröna hoppade av regeringen då de vägrade att styra landet på en budget som SD hade varit med och ta fram. Billigare bensin var den enskilda budgetpost som de främst lyfte fram som mest negativt i M-KD-SD-budgeten men rent övergripande så vägrade partiet att sitta i en regering som var tvungen att regera på en budget som SD varit med att forma.

Och eftersom statsministeromröstningen samma morgon avsåg en S-MP-regering så hade förutsättningarna nu ändrats så kraftigt att en ny statsministeromröstning måste hållas. Och för att möjliggöra detta beslutade sig Magdalena Andersson (S) för att avgå.

En fråga om respekt

– Enligt konstitutionell praxis bör en koalitionsregering avgå om ett parti lämnar regeringen. Min bedömning är att motsvarande måste gälla även när riksdagen har valt en ny statsminister, men den nya regeringen ännu inte har tillträtt. Trots att det parlamentariska underlaget tycks oförändrat bör regeringsfrågan därför prövas på nytt av riksdagen. För mig är det en fråga om respekt men jag vill heller inte leda en regering där det finns grund att ifrågasätta dess legitimitet, meddelar Magdalena Andersson (S).

Två stora frågor

Och här kommer svaret på de frågor många ställer sig.

--Har Sverige haft en kvinna som statsminister? Det vill säga blev Magdalena Andersson (S) statsminister eller inte i går?

Svaret är nej. Hon blev aldrig statsminister. Orsaken är att den nya regeringen och den nya statsministern tillträder först efter den så kallade skifteskonseljen med Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf. Magdalena var endast det man i USA kallar för Statsminister Elect, det vill säga framröstad men inte tillträdd. Mötet hos Kungen skulle ske på fredag men blev nu inställt.

--Men det talades ju om att Sverige valde sin första statsminister, ligger det något alls i det?

Svaret är ja. Magdalena Andersson blev framröstad och vald till statsminister. Hon vann statsministeromröstningen vilket innebär att Sveriges riksdag valde fick sin första kvinnliga statsminister – men eftersom hon aldrig hann tillträda så blev hon bara utsedd, inte tillträdd.

ANALYS

Ja, Sveriges riksdag har röstat fram sin första kvinnliga statsminister men Sverige har aldrig haft sin första kvinnliga statsminister ty Magdalena Andersson (S) avgick innan hon hann tillträda.

Det är med andra ord Stefan Löfven som fortsatt leder landet och har titeln statsminister.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson

[yop_poll id="898"]

13 november 2025

Facebook stänger delvis ned Messenger

2025 11 13

Metas populära app försvinner.

Meta lägger ner Messenger som fristående app för Windows och Mac för gott, vilket påverkar alla som använder tjänsten på datorn, rapporterar PC-tidningen.

Försvinner från datorn

Messenger som app för datorn kommer snart att vara ett minne blott.

Meta har beslutat att lägga ner appen för både Windows och Mac.

– Messenger för datorn kommer inte längre att vara tillgänglig efter den 14 december 2025, och du kan istället använda Facebook-appen. Du behöver skapa en PIN-kod för att inte förlora din chatthistorik, meddelar Meta.

Enligt planen kommer Messenger inte längre att vara tillgängligt som en app för datorer efter den 14 december 2025.

Båda apparna har redan tagits bort från Microsoft Store och Mac App Store, och befintliga användare börjar få notiser om att desktop-apparna helt kommer att försvinna i december.

– Om du använder Messenger för datorn kommer du att få en notis i appen när avvecklingsprocessen börjar, uppger Meta på sin hjälpsida för Messenger.

LÄS MER: Svenskar skeptiska inför global jättetrend

Så här påverkas användarna

Många användare menar att appen på datorn har gjort det enklare att skriva meddelanden, bifoga filer och hålla reda på konversationer på stora skärmar.

En annan fördel är att det är möjligt att använda Messenger på datorn utan ett aktivt Facebook-konto.

Efter nedstängningen kommer användare automatiskt att omdirigeras till Messenger i webbläsaren, antingen via Messenger.com eller Facebook.com, beroende på hur man använder tjänsten.

Alternativ till Messenger

För de som vill slippa Meta via mobilen finns andra alternativ som Signal, som drivs av en ideell organisation och som inte samlar in användardata.

Meta har ännu inte lämnat någon officiell förklaring till beslutet.

De användare som bara använder Messenger på mobilen behöver däremot inte oroa sig – mobilversionerna för iOS och Android påverkas inte och fungerar som tidigare.

LÄS MER: ”Årets pryl 2026” har utsetts

Foto: B Tromp

Text: Redaktionen


JUST NU: Stubbs överraskande besked chockar Kreml

2025 11 13

Ryssland reagerar på den finske presidentens uttalande om vägen mot en lösning på det pågående kriget.

Relationerna mellan Ryssland och de flesta övriga länder i Europa är som bekant frostiga.

De båda sidorna brukar anklaga varandra och sällan vara överens.

Detsamma gäller den finske presidenten, Alexander Stubb, och den ryska ledningen i Kreml.

”Håller med Stubb”

I veckan uttryckte Alexander Stubb att Ryssland och Europa behöver komma till en dialog, för att hitta en fredlig väg framåt i konflikten.

Uttalandet har överraskat de ryska topparna i Kreml, som bruka hävda att det är de europeiska ledarna som provocerar fram aggressionerna från den ryska krigsmakten.

– Det här uttalandet är atypiskt för honom. Baserat på Stubbs tidigare offentliga uttalanden brukar han tillhöra de hökaktiga militaristernas läger, säger Kremls pressekreterare Dmitrij Peskov i ett uttalande, rapporterar finska Iltalehti.

– Men i stort sett kan vi hålla med Stubb.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Drar inga slutsatser

Förslaget om att återuppta dialogen mellan Ryssland och de övriga länderna i Europa kom från Finlands före detta president, Sauli Niinistö, tidigare i veckan.

– Jag tycker fortfarande att det är lustigt att européer säger att de inte tänker prata med krigsförbrytaren Putin. Men Trump kommer att prata med honom och sedan kommer vi att gå och undra vad han sa, sa Sauli Niinistö.

Den tidigare presidenten framhöll också att de europeiska länderna måste ta en mer aktiv roll i att försöka föra en dialog med den ryske diktatorn Vladimir Putin. 

Ett förslag som också den nuvarande presidenten har bejakat.

Men enligt Kreml är det inte att sannolikt att de båda parterna är nära en dialog i nuläget.

Anklagar Ukraina och Europa

Ryssland har ofta anklagat Ukraina för att ha tvingat fram den fullskaliga ryska invasionen 2022.

EU och Nato anklagas också ofta för att provocera och genomföra aggressioner mot Ryssland.

Anklagelserna ses som en del av den ryska desinformationskampanjen mot västvärlden.

Läs mer: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen